Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
gymnasium, ehuru consistoriales funnit för godt, att de skulle stanna
kvar i nederskolan på grund af underhaltiga kunskaper.
Biskopen förklarade då, att föräldrarna måste underordna sin
vilja under skollagen, om de ville hafva sina barn i skolan. Först
när lärjungarna ägde det erforderliga kunskapsmåttet, skulle de flyttas
till gymnasium.
Hvad Benzelius sålunda fått höra angående skolförhållandena
i stiftet var ingalunda af glädjande art, och han beslöt att, i den
mån tid gafs, själf på ort och ställe personligen taga kännedom om
ställningen. En sådan undersökning blef han redan det andra året
af sitt episkopat nödsakad att företaga med anledning af de klagö-
mål, som särskildt försports öfver Södertälje skolas dåliga tillstånd
och som föranledde biskopen att i sammanhang med kyrkovisitationen
i nämnda stads- och landsförsamling 1689 äfven inspektera skolan.
Detta skedde den 1 Juni i närvaro af prosten Martin Buller och
samtliga borgmästare och råd, och gaf inspektionen tydligen vid
handen, att allt icke på långt när var, som det borde vara. Vi
återgifva här protokollet öfver nämnda förrättning.
1. Förklarade paedagogus Nyman, hvaruti och huru han med sina
college plägar undervisa sina skolgossar, som var, att han somliga
lärer att läsa svenska innantill, somliga igen catechesin canonicam
och Lutheri uttydning memoriter med enfaldiga spörsmål, som
därvid kunde falla och efter gossarnas förstånd lämpas. De andra
åter, sade han, undervisas uti latinen, såsom att läsa innantill, att
föra dem till declinationes och conjugationes ex donato, hvilken
öfning han sade sig föröfva med dem, som mest voro sig för komna,
hvilka han ock plägar föreställa regulos grammaticales, tagandes
anledning till glosor af orbe picto, samt till att få det första grepet
i latiniteten brukade han föra dem till authorem Cornelium Nepotem.’
Angående skrifvandet och öfning i stilen sade han [sig] allenast låta
dem öfva sig uti bokstäfvernas målande och ordens sammansättande
på bägge språken, latin och svenska, men intet hafva någre, som
vore så vida komne, att de kunde sammansätta några temata och
andra exercitier, som till skoleväsendet hörer. Uti allt detta befalldes
Nyman först gifva prof af sitt manér uti denna sin information, och
sedan förhörde gossarne biskopen själf uti åtskilliga af dessa stycken,
och befanns, att de uti catechesi canonica och Luthers uttydning
kunde utreda sig, [så] att de läsa memoriter, men uti spörsmål, ehuru
enfaldiga de kunde vara, voro de väl slätta. Med repeterande uti
declinerande och conjugerande, när biskopen gjorde undersökning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>