Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
hjälpa, skulle hafva ledt till någon nämnvärdt förbättrad ställning
för lärarne, men så blef icke fallet, beroende detta väl närmast på ”
att landet var nästan utarmadt, men delvis kanske äfven därpå, att
behofvet af bildning ännu icke trängt ned i folkmedvetandet. Ben-
zelius, som varmt behjärtade såväl lärarnes som de fattiga lärjun-
garnas betryckta ställning, tröttnade icke att med den seghet, som
var honom egen och som icke tillät honom att tappa modet, kämpa
för en så rättfärdig sak. Den 31 Oktober 1699 skrifver han å nyo
till konungen: "Inför E. K. Maj:ts höga tron blifver konsistorium i
Strängnäs föranlåtet inkomma med underdånigste förbön för skole-
betjänterna i stiftet, såväl hörare som deras skolepiltar, hvilka sig
som oftast besvära öfver förminskande af de skole- och djäknepengar,
som till deras underhåll äro anslagne vordne, förmenandes en del
obetänksamma människor, så i städerna som på landet, ej vara sin
skyldighet samma penningar utgöra, hälst när de sina barn antingen
intet vilja eller behöfva låta gå i skolan, utan sådan utgift vara en
frivillig gåfva, dessutom påståendes ock landtmannen allenast af ett
helt hemman böra erlägga sex öre smt., men af halfva eller fjärde-
dels hemman så mycket mindre efter proportion, där dock konung
Gustaf Adolfs utfärdade förordning af den 7 April 1624 befaller,
att hvart helgjerds, halfgjerds, tredings eller fjärdings bonde så
mycket bör utgöra, med mera, som samma förordning innehåller. !
1 Riksdagsbeslutet den 7 April 1624 säger härom följande:
»Och efter ibland annat socknegången såsom ett stort hinder för
ungdomens studier och en rot till allehanda odygd, lättja och tiggeri är
godt funnet att-afskaffas, därföre och på det den fattiga ungdomen
icke desto mindre må blifva underbållen och försörjd och icke behöfva
sin tid med socknegång att onyttigt förnöta, så hafva Vi det så beviljat,
att hvar man, som & landet sitter och bofast är, han vare sig helgårds-
bonde, halfve, tredings eller fjärdingstorpare, han vare sig hofman, ryt-
tare eller knekt, ingen undantagande, skall årligen bjälpa till nästlig-
gande scholes fattige djeknar 6 öre penningar, och adeln, som å landet
bor, af sina gårdar så mycket mera, eftersom deras makt och goda
vilja det kräfver och tillåter, och det wele årligen till nyårsdag hvar
och en tillställa våra kyrkoberdar och sexmän, hvilka då strax skola
det hafva till nästa skola där emellan de fattige bondebarn att utdelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
