Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Under de följande åren sågo en mängd katekesförklaringar
dagen, både svenska orginalarbeten ! och öfversättningar, och då
ingen af dem var auktoriserad, blef följden den, att i ett stift an-
vändes en, i ett annat ex annan, ja, att till och med i samma stift
olika läroböcker användes. Detta medförde, som lätt är att förstå,
en stor oreda i undervisningen, och hvad som icke var minst be-
tänkligt, det var, att de flesta af dessa katekesförklaringar voro
synnerligen bristfälliga.
Behofvet af en god och för hela riket gällande utveckling af
Luthers lilla katekes gjorde sig för den skull allt mer och mer
kännbart, och vid 1672 års riksdag uttalades också af prästerskapet
en allmän önskan om att en sådan med det snaraste måtte komma
till stånd. Emellertid kom det vid denna riksdag ej längre med
frågan än till detta uttalande. Men då en kommission af andliga
och världsliga af konungen kallats att sammanträda på hösten 1685
i och för granskning af kyrkoordningsförslaget, fick den i uppdrag
att samtidigt utarbeta en i frågor och svar uppställd katekesförklaring.
Så skedde ock, och redan 1686 utkom den med titel: D. Mart.
Lutheri Cathechismus med enfaldige Spörsmål förklarad, och efter
höga Öfverhetens befalning utgången, på thet Prästerna enhälligt
öfver hela Rijket skola bruka samma sätt vid Ungdomens under-
visning ock Förhör uti christendoms Stycken. På K. Mits bekost-
nad Tryckt i Stockholm af Henrich Keijser Kongl. Booktr. Anno
1686.
Denna katekes har blifvit kallad "Spegels katekes", emedan bi-
skopen i Skara, Haqvin Spegel, icke blott var själen i arbetet, utan
äfven fick Kungl. Maj:ts uppdrag att ombesörja dess redigering och
tryckning.
1 Bland dessa må särskildt nämnas Strängnäsbiskopen L. Paulinus
Gothi » Thesaurus Cathecheticus, theoreticus et practicus. Thet är Gyl-
dene Clenodium, tberutinnan catechismi bådhe läras och öfningz grundt-
ligha förklaring, uti spörssmåhls- och svaravijs, korteligha författas.
Strengnäs 1631» och Västeråsbiskopen O. Laurelius” »Catechismus Lu-
theri med en kort förklaring, huru hans märckeliga och grundrijka Uth-
tydning på tbe fem våra christendoms hufvudstycken är eenfalleligen till
att förstå. Vesterås 1649».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
