Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
en annan mening och förfäktade, med ärkebiskop Svebilius i spetsen,
den åsikten, att uniformitet vid katekesundervisningen lättast skulle
ernås genom att omarbeta den utgifna katekesen.
Då alla försök att sammanjämka de olika meningarna visade sig
fruktlösa, ser det ut, som om konungen till sist hade kommit till
insikt om att kommitterade ännu voro för många, ty han uppdrog
åt ärkebiskop Svebilius att efter tagen kännedom om de gjorda på-
minnelserna vid det törra förslaget och enligt: den metod, som han
själf funne tjänligast, författa en katekes, som kunde "till en rätt
uniformitets erhållande öfver allt i hans rike praktiseras och brukas
vid ungdomens förhör och eljes". Den borde vara färdig så tidigt,
att den kunde föreläggas prästerskapet vid den i Februari 1689
sammanträdande riksdagen. !
Att på den korta tiden af mindre än två månader hinna med
utarbetandet af ett själfständigt katekesarbete var mera än som rimligt-
vis kunde begäras. Svebilius gjorde ej heller några försök i denna
riktning, utan inskränkte sig till att bearbeta Spegels katekes med
ledning af de öfver densamma gjorda anmärkningarna, och det är
påtagligt, att Benzelii anmärkningar, såväl de principiella som detalj-
anmärkningarna, särskildt följts vid detta arbete, hvilket väl knappast
kunnat undvikas, då de flesta konsistoriers påminnelser gingo i
samma riktning. Jämföra vi Spegelska katekesen med den af Svebi-
Jlius utgifna, så finna vi också, att af de sex punkter, i hvilka Benze-
lius uttalat sina allmänna grundsatser med afseende på planen för ett
biskopens yttrande, att »sententise vore diserepantes», beslöt att först skrift-
ligen förfråga sig hos Kungl. Maj:t »både om metoden att angripa verket,
antingen att inrätta de förra spörsmålen efter observationerne (som voro
nkomna från de olika domkapitlen) eller ock formera andra spörsmål
och antaga andras förr gjorda och praktiserade arbete, såsom ock, om
man kunde på några veckor entledigas från detta arbetet att få bevaka
sina ämbetsbeställningar, och om icke Kungl. Maj:t skulle nådigst
behaga, det locus convent. blifver i Upsala hellre än i Stockholm>.
Härpå kom svar den 6 Febr. genom exe. Lindsköld, att konungen ville,
att deputerade skulle stanna kvar i Stockholm, tills han kom från Kungsör.
(Sv. Ecel. Handl. V: 53 i R. A.)
! Kungl. Bref den 4 Dec. 1688.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
