Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
instruktion för kommitterade. Saärskildt gällde detta de orden i
instruktionen, som sade, att om det ”högnödigt" pröfvades att ändra
något i texten, skulle däröfver ärkebiskopens och teol. fakultetens
betänkande inhämtas. Detta ordet "högnödigt" kunde ju lämna
utrymme åt både den enes och den andres åsikter. Svedberg ville
tolka det i möjligast vidsträckta mening, Benzelius åter så försiktigt
som möjligt. Detta uttalade han redan på konferensens första dag,
då han angifver kommitterades uppgift böra vara att tillse, det texten
«med textu originali någorlunda instämmer, men i det öfriga höll jag
alldeles vara rådsamt röra vår version det minsta man någonsin
kunde”. ! Och längre fram säger han ytterligare: "Och jag gaf ofta
till förstå mig intet kunna förstå mig att gå ifrån Lutheri version,
utom den anledning, som förr är utmärkt och handgripeliga nöd-
vändigheter det fordrade”. ! Att han dock: icke envist red spärr
emot hvarje ändring, fastän han ville, att man skulle gå med mycken
varsamhet till väga, framgår af hvad han vidare säger: "Likväl kunde
och borde det intet hindras, att ju några loca, som vore nog evident,
måtte uppsättas, men likväl lämnas till fleres omdöme och bepröfvande.
Som jag ock ofta gånger det har anmält mig intet vilja antaga
någon sådan förändring in textum nostrum, som essentiel är, förr
än den af flera gillad och godkänd varder, helst den är ett negotium
ecclesiasticum och man billigt måste vara förtänkt att conservera
enighet med ecclesiis evangelicis apud exteros etc. Det jag ock
ofta har ånmält såväl hos Kungl. Maj:ts egen höga person som ock
hos andra de förnämsta, hvilka ock med sina förslag och tankar
därhän hafva syftat." ?
Denna möjligen något för långt gående försiktighet iakttog han
under hela arbetet, icke för sin egen skull, ej heller för "de andra lärdas
och förståndigas, utan för de enfaldigas skull", enär han visste med
sig, att det här, om någonsin, gällde en folkbok och att det därför
också här, om någonsin, gällde att fara varliga. Ej heller ansåg
han, att hans medarbetare alltid i denna tvistepunkt handlade fullt
lojalt. Så uttalar han sitt ogillande öfver det sätt, hvarpå Svedberg
1 Benzelii o. a. Promemoria vid konferentier öfver svenska bibeln.
2? Se Benzelii o. a. Promemoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
