Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
fart och tillfälle måtte gifvas oftare få anmäla hos E. Grefl. Exc:tie
våra desiderier och förnimma dess mogna och gunstiga behag." !
Under sommaren 1703 arbetades så pass flitigt som ske kunde
med de små resurser, som stodo till buds; det gick långsamt, men
det gick dock.
Den 3 Sept. skref Benzelius till grefve Piper: "S:t Eriks kapell,
som till tyska predikningar var ärnadt, är genom vådelden afbrändt,
och dess murar tagas nu att befrämja domkyrkobyggnaden, hvilken
går efter handen för sig, så att man hoppas kunna i höst bringa
det högre hvalfvet under tak och med koppar beslaget. — — — —
Gamla akademien kommer i höst under tak och kan, vill Gud, vid
tillkommande vår vara bruklig — — — — — — — — — —- -
Övh den 21 Oktober skref Benzelius till kanslern: — — — — —
<Med Upsala domkyrkobyggnad är Gudi lof så vida kommet,
att öfre hvalfvet är med bräder betäckt och kopparslaget något öfver
hälften; därpå arbetas ock ännu, så länge köld och nederbörd det
någorlunda vill tillåta. Gamla akademien blifver ock till en del i
höst färdig, så att det mindre auditorium får brukas — — —."
Men på ett helt års tid medhanns ej mera än att täcka dom-
kyrkan med koppar, att döma af Benzelii yttrande i bref till kanslern
d. 17 December 1704: "Domkyrkan är nu merendels med koppar
betäckt, men en kostsam innanbyggnad står ännu tillbaka. Gamla
akademien är ock helt färdig och blifver brukad, är ock för godt
funnet att kalla henne Auditorium Carolinum till en skillnad från
Gustaviano, dock under Ers Exc:ties närmare bepröfvande och
behag — — — — —
Och sex månader senare, den 7 Juni 1705 hade man ej hunnit
längre méd domkyrkobyggnaden, än att man arbetade, "så vida
medlen ”tillsäija’, på hvalfvens förnyande och fönstrens inrättande
med järnarmar etc. etc. — — — — — — —
Vid denna tidpunkt synes arbetet helt och hållet hafva afstannat
af brist på penningar, men i den mån medel inflöto genom kollekter
och stamböcker samt enskilda personers frikostighet ?, återupptogs
1 Kanslersämbetets bandlingar. R. A.
? Så skref kyrkoherden i Hökhufvud den 27 April 1703 till dom-
kapitlet, att han fått i uppdrag att meddela, att friherre Louis de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
