Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
allra högsta beröm värdt är, att E. Kungl. Maj:t under sådan tapper-
het alltid gifvit Gudi ärona och erkänt honom för rätta segerherren,
fast annorlunda än förmätna människor göra, hvilka med sin lycka
högmodeliga umgåtts. Vi, som undersåtare äro, böra häremot hem-
bära Gudi beröm, lof och tacksägelse för den öfversvinneliga nåd,
han genom E. Kungl. Maj:t såsom sitt redskap oss gjort och bevisat
hafver, jämte en trosinnerlig bön och åkallan, [att] han ville framgent
stärka och förmera E. Kungl. Maj:ts krafter till kropp, lif och själ,
sitt helgesta namn till ära och riket till vältrefnad. Jag kan nu ej
vidare utföra min glädje öfver E. Kungl. Maj:ts segersamma vapen
och ”glorieuse actioner’; [jag] önskar allenast, att fredsfursten Jesus
ville låta oss njuta den hugnaden att få se E. Kungl. Maj:t här i
sitt arfrike, lysande af seger och fred, nåd och rätt, godhet och
trohet — — = — = -— > –-—– - - - - ke
Men glädjen öfver konungens sagolika äfventyr och segrar skulle
icke länge förblifva oblandad, hvarken hos hans personliga vänner
eller hos svenska folket. Dels oron för konungens person, som genom
hans oförvägenhet mer än nödigt var hotades, dels den tilltagande
fattigdomen i landet, som naturligtvis utarmades genom de tunga
krigsgärderna, och bristen på arbetsdugliga män, hvarigenom jord-
bruket råkade på förfall — det ena med det andra gjorde, att alla
längtade efter att konungen snart skulle skaffa landet en hederlig
fred och vända åter hem. Man hör också af tonen i Benzelii bref,
att segerglädjen efterträdts af fredslängtan, och mer än en gång låter
han konungen förstå i hvad riktning hans folks önskningar nu mera
i främsta rummet gingo. Den allmänna missväxten i landet och
den stora branden i Upsala väckte en dyster stämning i sinnena,
och när Benzelius har den tunga plikten att underrätta konungen
om den olycka, som drabbat universitetsstaden, kan han ej under-
låta att på samma gång gifva uttryck åt den allmänna misstämningen.
«Gud den allra högste", skrifver han, "låte E. Kungl. Maj:t länge
lefva, lyckeligen strida och ändteligen den ädla freden eftertrakta
och sedan med ärofull triumf komma i fäderneslandet och detta E.
Kungl. Maj:ts arfrike, hvilket undersåtarne så mycket hjärligare önska,
som det förspörjes, att E. Kungl. Maj:t blifver föranlåten ju längre ,
1 Finnes i >Upsala Consisterium 1701—18>. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
