Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
ganska mödosamma resor och låtit dem vara segersamma, det för-
spörja undersåtarne med hjärtans fägnad och förnöjelse. Dock där-
jämte beklaga [de] det oupphörliga arbete, möda och farligheter, uti
hvilka E. Kungl. Maj:ts höga person med de sina stundeligen måste
sväfva, hvarvid vi likväl med förundran förnimma, att Gud under-
ligen hjälper sin smorda och hörer honom af sin höga himmel. Hans
namn vare för denna och all annor välgärning evinnerligen äradt
och förunne undersåtarne den lyckan och saligheten att få förnimma
sin Gud älskande och stridsbara konung vara med seger och fred
undkommen ”the Pålers’ illistigheter och stämplingar. Så torde med
Guds hjälp de stolta ryssars mod ock dämpas, hvilka obarmhärte-
ligen spörjas framfara mot E. Kungl. Maj:ts undersåtar, folk och
fästen på en och annan ort. — — — — — Vi önska, att Herren
:Zebaoth ville framgent bevisa konungen sin salighet och göra sinom
smorda godt, sända honom hjälp af helgedomen och styrka honom
utaf Zion." !
Ju längre konungen trängde in i fiendeland och aflägsnade sig
från sitt eget lands gränser, desto svårare blef befordrandet af skrif-
ntet just an och befallde för den skull dagen efter, man skulle bära
honom i sitt tält, men efter medici voro däremot och sade, att kuren då
skulle blifva både svårare och långsammare, så lät Hans Maj:t nöja sig
med deras vilja. Därpå blefvo ock först drabanterna och sedan hela
armén inkvarterade i Krakau stad och förstäderna. Denna olyckan kunde
således ej hållas länge tyst och gaf strax efter fienderna tillfälle att
sprida ut, det vore konungen i Sverige död. Det som mest bekymrade
de närvarande var, att Hans Maj:t skulle få en svår feber, såsom i
dylika tillfällen gemenligen sker. Men Hans Maj:ts starka natur, nykter-
het och medicorum ständiga ’opvaktning’ förekom det mesta och gjorde,
att 8 dagar voro knappt förbi och Hans Maj:t andra gången förbunden,
innan man redan hörde honom tala om marsch. Resolverades ock i för-
stone, att man skulle gå på Weicheeln, till hvilken ända några vectiner
lagades till med kamrar och logementer; men sedan ändrade Hans Maj:t
den dessein och ville blifva vid landvägen. Med flottorna var man färdig,
att de kunde tillika gå ifrån Krakau, och fingo öfversten Axel Sparre
och öfversten Gustaf Ranck dem under sin direction. s
! Finnes i »Upsala Consistorium 1701—18>». R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
