Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Från den gamle ärkebiskopens sista sjukbädd berättar sonen
Erik bland annat följande: "1709 d. 24 Jan. om aftonen, när jag var
hos min k. fader och satt vid sängen på en stol och talte vid
honom, började han klaga öfver sin långsamma sjukdom och hvarje-
handa svårheter. Då sade jag: "Ett Guds barn måste blifva pröfvadt
såsom genom eld." — Han svarade: "Jag har haft mycket i dessa
dagar att göra med denna elden; kan uti mina fantasier inte få så
alldeles klara koncepter, men har mycket, som bryr mig, så att jag
ofta måste säga: ”gack ifrån mig satanas”! Jag har tänkt så: skall
jag nu ta på lägga mig i disput med honom, det står jag intet ut
med; jag kan intet hafva mina tankar så länge tillhopa; därför
måste jag rent af visa honom ifrån mig." — Jag sade: "k. fader,
var så gunstig och säg mig hvaruti, på det jag måtte hafva den
lyckan att åtminstone i tid förse mig med nödiga vapen, om ock
jag en gång skulle bli ansatt; ty han lärer ej skona mig, om: han
ej skonar Eder, min k. fader, som är en sådan Guds man." — "Det
hafva mig förekommit", sade han, "några dubia de universalitate
gratie divine, och sätter fienden mig häftigt an." — Jag sade:
"Vi hafva så fasta och oryggeliga löften, att Gud vill ingen syndares
död" m. m. — "Jag tryggar mig ock därvid", sade han, och vidare:
"Uppehåll oss, Herre, att vi måge lefva" m. m. — "Ja", svarade
jag, "det är vår fiendes största id att få Guds ord utur vägen för
oss; och sker det, har han spelet vunnit.” — Han sade vidare:
"Det är sant, däruti arbetar han häftigt; men, Herre, tag icke ditt
ord från minom mun och låt mig icke fela om mitt hopp." — "Det
vill vara mycket", sade jag, ”att kunna trösta sig och andra uti
anfäktningar; därtill behöfves mera än som bara läsandet af teologien,
definitionum och divisionum vetenskap och observationibus criticis."
— "Ja", sade han, "det är mycket att vara en rätt präst och fordras
en bepröfvad tro och förfarenhet därtill; många löpa till en tid med
slaka tömmar, men de få sedan se, huru det bekommer dem; tugen
annan grund kan lagder vara, än den, som lagder är, Jesus Kristus;
däruppå bygges silfver, gull, hö, strå" m. m. — Sedan började han
att fråga mig om Joh. Krysostomi ”De sacerdotio”, och att jag skulle
säga honom något därutur, som jag ock gjorde." !
! Linköp. Bibl. Handl. 1 D. s. 307.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
