Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla skolordningen där upptäckt en „väsentlig
brist, ett tomt blad, som behövde fyllas", och
gåvo den första impulsen till inrättande av
flickskolor. En av medlemmarna i denna
organisationskommitté, teologieprofessor E. G. Melartin,
som tidigare varit gymnasiedirektör i Viborgs län,
hade där „lärt sig känna nyttan av läroanstalter
för kvinnobildning". Då den nya
„Gymnasii-och skolordningen“ utfärdades den 6 november
1843, stadgade den: „Fruntimmersskolor med
2 klasser för döttrar av bildade föräldrar att
där undervisas i de kunskaper och handslöjder,
som till en vårdad fruntimmersuppfostran höra".
I några av landets större städer funnos
tidigare även av privata personer inrättade s. k.
pensioner, där de unga flickorna, i händelse
familjens förmögenhetsvillkor tilläto det, kunde
avsluta sin uppfostran.. Sådana skolpensioner
voro t. ex. fru Anna Salmbergs välkända pen-
o
sion för unga flickor i Abo, där bl. a. Fredrika
Runeberg erhöll sin uppfostran, och friherrinnan
v. Rosens pension i Helsingfors, en skola, som
torde räknat ett större antal elever än något
liknande läroverk förut lyckats tillvinna sig.
Man kan säga, att den i viss grad bearbetade
jordmånen för de offentliga flickskolorna, ty då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
