Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 116, av vilka 76 utbildade sig för
lärarinne-kallet. I programmet för 1883—84’) skriver
föreståndarinnan:
Såsom ett synnerligen glädjande tidens tecken
och bevis för det vakna, stigande bildningsbehovet
hos Finlands kvinnliga ungdom måste väl anses
det faktum, att Lärarinneklassens elevantal under
anstaltens numera sextonåriga tillvaro fortfarande
varit i tillväxt, ävensom att denna tillväxt
försiggått i mån av läroplanens och lärokursernas
utvidgning.
Denna ungdomens allvarliga, under en lång följd
av år ådagalagda strävan att, oberoende av alla
svårigheter och utan att därtill tvingas genom
bindande lagstadganden, självmant söka vinna den
efterlängtade högre utbildningen,’ ävensom
förhållandet att flertalet lärarinneelever efter avslutad
lärotid egnat sig åt verksamhet som lärarinna, torde
närmast ha föranlett Kejserliga Senatens beslut att,
genom inrättande av fullständiga högre läroverk,
till landets bästa tillgodogöra dessa unga, rika
krafter.
Erfarenhet, vunnen under åratal av fortsatt
arbete, stadgade visserligen hos ledarinnan den
övertygelse, som hon redan på 1860-talet hördes
uttala i Pedagogiska föreningen, nämligen
åsikten, att ännu en tredje årskurs vore för de
blivande lärarinnorna av behovet påkallad, dels
för fullföljande av deras studier i en del ämnen,
dels såsom erforderlig längre tid för deras
prak-’ ‘) S. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
