Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma in i deras hjärnas mot fientliga anfall väl
skyddade fästning.
Är det då att förundra sig över att kvinnorna
bli sluga och listiga? Jag förekommer ofta mig själv
högst obehaglig, i det jag är medveten om detta
ständiga påpassande och dessa försök att gripa
tillfället i flykten. Och huru länge måste jag icke
vänta, innan den rätta stunden är inne!
I ett brev av den 19 april 1867 läser man:
Ifall du kunde hava en aning om den ställning
jag för närvarande intager, skulle du medgiva, att
den är snarlik en jagad hjorts. Jag kan väl säga:
många ögon äro riktade på mig för att se, vad jag
gör och huru jag utför mitt värv. Jag måste gå
så försiktigt som på hal is, och då är det gott att
fatta en vänskapsfull hand, som vill giva en hjälp,
så att man icke förlorar jämvikten.
På hösten skriver hon åter (den 5 oktober):
Däri ligger också det falska i min ställning. Jag
är okunnig i bredd med vetenskapligt bildade
lärare och skall dock leda dem. Intet under att de
äro förargade däröver.
Hon söker trösta sig i ett brev av den 19
oktober:
Jag ville se världen efter 100 år, om då alla
dessa frågor gestaltat sig på ett annat sätt. Om
då också en föreståndarinna, som vågar hava en
självständig tanke, därför icke blir tåld, ifall över
huvud taget då ännu föreståndarinnor existera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
