Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 SIXTEN SAMUELSSON
även från 1500-talet finnes åtskilligt, men från äldre tid endast en
handling, ett originalbrev från år 1415 av »kyrkoprästen Ingemar i
Elvedalen» om ett jordabyte (i Ekshärads arkiv, tryckt i
»Diplomatarium från 1401» efter en avskrift av riksantikvarien B. E.
Hildebrand, död 1884). Den äldsta bevarade boken är en smal
foliant, som tillhört Visnums socken, och den äldsta anteckningen
(om kyrkans räkenskaper) har en så aktningsvärd ålder som 1509.
Den är intressant även genom anteckningen: »funnen av C.
Hedström under Visnums härads arkivskåp bakom altaret i kyrkan
1846». Det torde väl icke vara för djärvt, om man antager, att
värmlandskyrkorna ägt åtskilliga sådana gamla dokument, som
under tidernas lopp tyvärr rönt ett oblidare öde än den gamla
räkenskaps- och protokollsboken från den lilla sydvärmländska
socknen vid Vänern.
Av sockenarkivens många olika handlingar är det socken-
eller kyrkostämmoprotokollen, som historikern har mest att hämta
ur. De gå i enstaka fall till slutet av 1500-talet (Visnum), äro ännu
under förra hälften av 1600-talet i allmänhet rätt magra för att
sedan så småningom växa och antaga en i stilistiskt avseende
alltmera utbildad form. För släktforskning och även ur andra
synpunkter värdefulla äro död- och begravnings-, födelse- och
dopsamt lysnings- och vigselböckerna. Påbjudna i 1686 års kyrkolag,
började de ganska allmänt föras 1687, 1688 och följande år.
Redan förut hade saken praktiserats. Så beslöts 1669 på stämma
i Frykerud att till kyrkan köpa en pappersbok i kvart, »varutinnan
skall antecknas namnen på dem som döpas, givas tillsammans i
äktenskap, dö och begravas». Beslutet verkställdes, och boken
börjar 1672, men är ingalunda den första i sitt slag för Värmland.
Födelse- och dopböcker finnas t. ex. från Kila 1640, Ekshärad
1665 och Köla 1669, lysnings- och vigselbok från Älgå 1668.
1 Följande anteckning av Fredrik Fryxell (framstående genealog, farfarsbror till
Anders F.; f. 1724, d. 1805; se sid. 279) bestyrker detta: »En dagbok, hållen vid Bolstads kyrka
ifrån 1450 har jag lyckligtvis fått av framlidne Landshövdingen Baron Daniel Tilas och har
nu densamma överlämnat till Karlstads bibliotek. Därav kan någorlunda inhämtas
hushållningen den tiden vid kyrkorna. En dylik dagbok har även varit hållen vid Millesviks
kyrka ifrån år 1460 och blivit förvarad intill 1740, men oaktat allt mitt bemödande och
efterforskande har den icke kunnat tillrättaskaffas utan är nu alldeles förlorad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0188.html