Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 SIXTEN SAMUELSSON
rande)* och lydde (fortfarande med egen landshövding) 1648—54
jämte Västergötland, Dal och Halland under en generalguvernör
(Lennart Torstensson till 1651 och därefter Hertig Adolf Johan).
År 1654 indrogos generalguvernementen, »enkannerligen staten till
lindring uti desse besvärlige tider», och Värmland återförenades
med Närke för att slutligen definitivt bli eget län 1779, en
synnerligen välbetänkt åtgärd, som medförde de största lättnader för
befolkningen i ett landskap med sådana avstånd som Värmland.
Allmänt hade förut klagats över de långa avstånden till
residensstaden, och vid utomordentliga tillfällen, t. ex. Karl XII:s sista
år, kunde ämbetsgöromålen och resorna ökas till det olidliga. De
rubbningar i förvaltningen, som Karl XII:s åtgärder till
påskyndande av statsmaskineriet medförde, synas föga berört
Värmland. Till »ordningsman» i länet med utomordentlig och med
landshövdingen konkurrerande exekutiv befogenhet samt med
skyldighet att framför allt understödja den s. k.
upphandlingsdeputationen förordnades lagman Stedt, som enligt Ekeblads vitsord skött
sin kinkiga uppgift på ett taktfullt sätt och till allmän belåtenhet,
varför han av honom (dec. 1718) föreslogs att i länet få utföra den
ifrågasatta undersökningen över de »exorbitantier, stora oredor och
oriktigheter, som i vissa landsorter, tid efter annan, isynnerhet
dessa senare krigsåren, äro förlupne».
Även Värmlands fögderiindelning ändrades under 1600-talet.
Vid århundradets början bröts den gamla indelningen fullständigt,
och 1601—o2 funnos tre fogdar, av vilka Jon Sonesson
redovisade för Näs och Grums härad samt tre socknar (nuv.
Karlstads tingslag)* av Kils och två socknar (Alster och Fogelvik)
1 Värmlands och Dals landsstat 1652 upptager:
Landshövding. ......... 1,740 d. s. m.
1 bokhållare ........... 490 »
1 handskrivare .......... 240 »
1 landsprofoss . - ... ..w. 190 »
3 häradsfogdar ......... 780 »
3 häradsskrivare. . ......-. 438 »
6 fogdetjänare. . ... . 90 »
Posten i Karlstad och Kristinehamn . 60 »
17 länsmåän . » » » a . n5. s 510 »
3 Karlstads »tingslag» avskildes från Kils härad 1664; Nyeds tingslag tillkom 1681.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0254.html