VÄRMLANDS HISTORIA 267 länet under samma tid har 237 och Nordmarken rekordet i motsatt riktning med en så låg siffra som 182. Avvikelserna inom nativiteten i vårt land hava varit föremål för undersökning av Gustav Sundbärg och senare av I. Flodström, * vilken velat finna förklaringen i olika raser som bottenskikt i den svenska befolkningen, medan vanligen antages, att företeelsen har sin grund i ekonomiska och sociala förhållanden. En närmare redogörelse för problemet och dess karaktär i Värmland är redan av utrymmesskäl omöjlig. Över huvud taget har, såsom synes av hela den föregående framställningen, detta försök att teckna landskapets historia måst begränsas till angivande av några karakteristiska drag. Värmlands historia är alltför rik för att kunna ingående skildras på några få tryckark. Litteratur. Det ingår av flera skäl icke i planen för denna uppsats att söka lämna en fullständig förteckning över alla arbeten, som beröra Värmlands historia. Den äldsta speciallitteraturen om Värmland, akademiska avhandlingar från 1600-talet, har nu på sin höjd intresse för forskare. En del därav nämnes i Warmholtz, Bibl. Hist. Sveo-Gothica, I, s. 203 ff. De klassiska värmlandsbeskrivningarna äro nämnda av E. Nygren i detta arbete, s. 174 ff.,, och även i denna uppsats förekomma flerestädes hänvisningar till speciallitteratur, t. ex. s. 240. Därför har jag begränsat mig till att göra urval utav arbeten, företrädesvis från senaste årtionden.2 Almquist, J. A., Uddeholmsverken. Sthlm 1899. Alsterlund, J. W., Gammalt och nytt från östra Vermland. Kristineh. 1873. — —, Ett och annat om Wermelands Berg och Kroppa kungsgård. Kristineh. 1875. Björtin, G., Kriget i Norge 1814 Sthlm 1893. Björlin, K., Minnen och sägner från Eda skog. Karlstad 1869. Bromander, C. W., Biografisk matrikel öfver Karlstads stift 1905. Karlstad 1906. ——, Letafors. Karlstad 1899. Carlson, Fr., Borgvik förr och nu. Gbg 1904. Djurktlou, G., Från Vermlands Finnskogar (Land och Folk 1873). Emigrationsutredningens bil. VIII, bygdeundersökningar 1—3 (Fryksdals, Jösse, Vedbo och Nordmarks härad). Hammarin, J., Carlstads stifts herdaminne I—III. Karlstad 1846—49. Helger, N., Gåsborns socken. Sthlm 1916. Johansson, J. och Lindberg, G., Karlskoga bergslag, historia och beskrifning. Sthlm 1895—97. Kallstenius, G., Filipstad 1611t—1911. Filipst. 1911. 1 »Till frågan om rasskillnader inom Sverges befolkning» (Ymer 1915). 3 Jämför också litteraturanvisningar i Sverige, s. 379—80.