Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Några män, som, ehuru ej tillhörande det litterära Värmland, dock genom sitt snille spritt glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET LITTERÄRa VäÄrkmLand 313
att under Sergel och Mazreliez studera bildhuggarkonsten. År 1809
erhöll han stora priset jämte resestipendium av Konstakademien.
Han begav sig till Rom, och Italien blev alltsedan hans andra
fädernesland, varifrån han endast hemkom på korta besök. Det
arbete, varmed han »slog igenom», var Den liggande bacchanten,
varom Sergel yttrade, att det bebådade en konstnär, som skulle
överträffa mästaren. Under 40 år utvecklade han en ofantlig
produktivitet, och han räknas med rätta bland vårt lands
berömdaste konstnärer. Hans mästerskap framträdde i synnerhet vid
framställningen av sirlig yppighet, graciös formskönhet och
kraftfull levnadsfriskhet. Tydligheten och korrektheten i
framställningen och den sinnrika grupperingen äro lika utmärkta. Bland
hans förnämsta verk må nämnas Ariadne, Venus och Amor, Juno
med Herkulesbarnet m. fl. bilder ur antikens värld, de kolossala
statyerna av Karl X, XI, och XII, Linnés staty i Uppsala,
Altarfonden i Linköpings domkyrka samt Bellmans byst på
Djurgården i Stockholm. Omsider, 1838, ämnade han för alltid
bosätta sig i hemlandet och uppförde åt sig en praktfull villa av
Carraramarmor i fornromersk stil på Djurgården och fyllde de
vackra rummen med utmärkta konstverk, både egna och andras
verk. Villan var länge en av Stockholms sevärdheter, men efter
6 år blev längtan »från mörkrets, köldens, mödans länder» för
stark, och 1844 återflyttade konstnären till Rom, där han avled
1848, som bäst sysselsatt med ett större arbete De fyra
temperamenten.
Värmland har även frambragt ett målarsnille. Det är E. G.
Geijers systerson Gustaf Uno Troili, f. å Ransberg 1815, d. i
Stockholm 1875, professor. I främsta rummet var han porträttör.
Bland Sveriges hädangångne store porträttmålare kunna blott
C. v. Breda och O. Södermark göra honom rangen stridig som
den förnämste; i vissa avseenden torde han ha överträffat dem
båda.
Bland de personer, vars drag hans konst bevarat åt
eftervärlden, finns åtminstone ett tjugutal värmlänningar, av vilka må
nämnas konstnärens kusiner Henrik Lilljebjörn och dennes syster
Anna-Lisa, gift med E. G. Geijer, F. A. Dahlgren (Fredrek pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0325.html