10 GERHARD DYRSSEN Utrymmet tillåter icke en närmare redogörelse för de värmländska kommunernas genom den kommunala självstyrelsen reglerade utveckling eller för deras nuvarande ställning och verksamhet, men några siffror och kortare uppgifter till belysning härav kunna dock vara av intresse. Ekonomi. Det uppskattade värdet å fast egendom inom länet utgjorde år 1915 för landsbygden 281,993,800 kronor och för städerna 66,128,400 kronor. Samma år uppgick den taxerade inkomsten till 33,814,138 kronor för landet och 20,061,753 kronor för städerna, med en uträknad bevillning av respektive 38,425 och 19,920 kronor. Angående landskommunernas (utom Säffle köping) finanser för år 1913 finnas följande uppgifter i den officiella statistiken: beräknad beskattningsbar inkomst 30,300,670 kronor; summa inkomster 3,572,238 kronor (därav influtna utskylder 2,484,122 kronor samt hyror, arrenden och räntor 95,149 kronor); summa utgifter 3,764,257 kronor (därav för kyrkliga ändamål 591,649 kronor, för folkskolan 1,657,578 kronor, för fattigvården 1,157,113 kronor, för kommunikationer 13,056 och för sundhetsvård 89,911 kronor); summa tillgångar 10,926,911 kronor (därav i fastigheter och inventarier 8,549,112 kronor och i fordringar och kontant 2,377,5799 kronor) samt summa skulder 5,411,917 kronor. En jämförelse mellan landskommunerna, såsom helhet betraktade, inom de olika länen utvisar, att de värmländska, vilka beträffande folkmängden äro n:r 5, komma i fråga om den beräknade beskattningsbara inkomsten som n:r 8, i fråga om influtna utskylder som n:r 4, i fråga om sammanlagda inkomster som n:r 6, i fråga om sammanlagda utgifter som n:r 3 samt beträffande tillgångar som n:r 4 och i fråga om skulder som n:r 3, allt uppifrån räknat — en jämförelse, vilken således icke utfaller till fördel för Värmland. Angående de största värmländska landskommunernas ekonomiska ställning torde följande siffror för år 1913 kunna vara av intresse: