18 GERHARD DYRSSEN Sedan Ölme, Visnums och Väse härader blivit år 1877 samt Karlstads, Grums och Kils härader år 1881 sammanslagna till gemensamma fingslag, bestå Mellansysslets, Nordmarks och Jösse domsagor av ett tingslag (med tingsställen i respektive Karlstad, Långelanda och Arvika), Östersysslets domsaga av två tingslag (Ölme, Visnums och Väse härad med tingsställe i Kristinehamn och Färnebo härad med tingsställe i Filipstad), Södersysslets domsaga av två tingslag (Gillbergs härad med tingsställe i Häljebol och Näs härad med tingsställe i Säffle), Fryksdals domsaga av två tingslag (det övre och det nedre, med tingsställen i respektive Torsby och Sunne) samt Älvdals och Nyeds domsaga av tre tingslag (Älvdals övre och Älvdals nedre samt Nyeds härad, med tingsställen i respektive Likenäs, Råda och Molkom). Den nya tingsordningen med vår- och höstting samt flera sammanträden under tingen är gällande i samtliga värmländska domsagor, med undantag av Älvdals och Nyeds domsaga, i vilken, såsom bestående av mer än två tingslag, den gamla ordningen fortfarande tillämpas. Alltsedan år 1668 hava sålunda underdomstolarna på den värmländska landsbygden bestått av häradshövdingar med nämndemän. Nämnden, vilken ursprungligen var ett bevismedel, som anlitades för att styrka parternas påståenden, hade så småningom på 1600-talet övergått till att bliva en beståndsdel av domstolen, och dess befogenhet som sådan reglerades genom 1734 års lag. Nämnden väljes, till ett antal av tolv, i allmänhet för varje tingslag. Genom införandet av den nya tingslagsindelningen undansköts det gamla häradsbegreppet såsom led i den judiciella indelningen, och häradet har numera jämväl i övrigt till stor del mist sin betydelse; endast i fråga om vård av häradsallmänningar samt byggnad och underhåll av vissa vägar och broar, tingshus o. d. förekommer häradet fortfarande som enhet. Vid de värmländska tingen och deras förhandlingar är en - ingalunda oväsentlig del av befolkningens historia knuten, och det kan därför vara av visst intresse att här hava erinrat om platserna för desamma. Utan att vara direkt processlysten har den värmländska befolkningen likväl i allmänhet icke, såsom i en del andra landskap är fallet, skytt att draga sina tvister inför