20 GERHARD DYRSSEN valda rådmän såsom bisittare. Rådmännens antal i de värmländska rådhusrätterna uppgår till tre, därav i vardera av Kristinehamns och Filipstads rådhusrätter två illiterata. Som förut angivits, var Magnus Erikssons landslag icke gällande för städerna. För dessa utarbetades några år senare en särskild stadslag, som med vissa ändringar var gällande till 1734 års lag och således jämväl vid tiden för de tre äldsta värmländska städernas tillkomst. Enligt denna stadslag utgjordes städernas styrelse av borgmästare och rådmän jämte konungens fogde, och denna styrelse handhade ursprungligen såväl den kommunala förvaltningen som den lägre administrativa och dömande myndigheten. Så småningom övergick emellertid den kommunala förvaltningsbefogenheten till den allmänna rådstugan, och stadsstyrelsen blev därigenom huvudsakligen ett statens organ. Redan tidigt hade stadens styrelse benämnts i egenskap av dömande myndighet rådhusrätt (rådstuvurätt) och såsom administrativt organ magistrat, benämningar, som fortfarande äro bibehållna. För magistratens verksamhet och befogenhet är förut redogjort. Rådhusrätten utövade den högre dömande myndigheten i staden och hade under sig för enklare mål en särskild polisrätt. Under år 1912 inkommo till länets rådhusrätter följande antal = ansökningar angående | | tvistemål brottmål atn inteckning | 8 för gäld Karlstad ..... ’874 1,507 | 179 469 l Kristinehamn . . . - 128 327 140 231 | Filipstad -..... | 136 195 I 92 173 Vad slutligen angår fångvården, så finnes inom länet, förutom härads- och stadshäkten för förvaring av rannsakningsfångar, ett straffängelse i Karlstad, inrättat år 1847. Antalet nytillkomna häktade och dömda personer i detta fängelse utgjorde år 1914 484, därav dock 335 bötesförvandlingsfångar och 34 häktade för inom länet begånget lösdriveri. Av dessa sistnämnda blevo 13 ådömda tvångsarbete.