Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjukdomar samt sjuk- och hälsovård förr och nu av Klas Linroth
- Farsoter och gängse sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 KLAaS LINROTH
höllo den 12 oktober av vederbörande tillsägelse att följande dag
med en ångbåt avgå till Arvika och därifrån till hemorten, Östra
Emterviks s:n. Säkerligen skedde detta för att skydda arbetarna
för sjukdomen, men det utröntes sedan, att en del av dem redan
haft beröring med kolerasjuka i Vänersborg. Fyra av
reskamraterna, som hade sitt hemvist i lägenheter under hemmanet Södra
Ås, insjuknade vid eller kort efter hemkomsten i kolera, och tre
avledo. I deras omgivning angrepos ytterligare 7 personer. En
bland de hemvändande hade begivit sig till Gunnarskogs s:n,
insjuknade där på 3:dje dygnet efter avresan från Vänersborg
och dog. — Övriga kolerafall under den lilla epidemien äro av
mindre intresse. Antagligen skulle sjukdomen fått vidsträcktare
spridning, om årstiden ej varit så sen; kolera plägar nämligen på
våra breddgrader upphöra vid vinterns inbrott.
Koleran dröjde nu i Sverige hela 1850-talet igenom, och
Värmland berördes därav upprepade gånger, svårast 1853, då från
början av september till den 10 november 609 sjukdoms- och 258
dödsfall äro antecknade. Mest led Kristinehamn med 267 fall och
Karlstat med 235 samt socknarna omkring dessa städer. Rätt
stor utbredning fick sjukdomen även på Värmlands Näs, där
ensamt By socken hade 21 sjuka och 7 döda. Av mindre betydelse
voro kolerautbrotten 1855 med 27 sjuka och 19 döda i hela länet
samt 1857 med 88 sjuka och 54 döda.
Sista gången kolera gästade Värmland var på sommaren och
hösten 1866, året efter den stora branden i Karlstad, där efter
olyckan de hygieniska förhållandena lämnade mycket övrigt att
önska. I provisoriska baracker med tillsammans 198 rum hystes
då ännu mera än 900 personer. Staden angreps också
allvarsamt, i det att där inträffade 647 säkert fastställda kolerafall
med 302 dödsfall. Mera än en tredjedel av fallen drabbade
främmande arbetare, som hade sysselsättning vid stadens
återuppbyggande. I övrigt förekom kolera i 25 kommuner inom länet.
Hela antalet sjuka i provinsen uppgives till 1,058 med 484
dödsfall.
Utrymmet medgiver icke, att här utförligare redogöres för
övriga epidemiska sjukdomar, som plägat hemsöka provinsen, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0030.html