SJUKDOMAR SamTtT sJuUk- Och HÄälsovård fÖörr Ocit Nu 47 förvärva icke blott en speciellt kirurgiskt, utan även en särskilt medicinskt skolad överläkare — egenskaper, som med nutida anspråk på specialutbildning för läkare och på skötseln av ett större sjukhus icke gärna kunna förenas hos en och samma person — beslöts lasarettets uppdelande på två avdelningar, en medicinsk och en kirurgisk, med var sin överläkare. På lasarettet äro nu dessutom till överläkarnas biträde och till betryggande av ständig läkartillgång anställda tre underläkare. Filipstads lasarett sköttes från början av »gruv- och lasarettsläkaren», som först på 1850-talet blev läkare för lasarettet ensamt. Utom de större lasaretten har landstinget låtit uppföra ett antal mindre sjukstugor i skilda delar av provinsen på platser, där läkare förut varit stationerade. Ett synnerligen nitiskt arbete för åstadkommande av dessa vårdanstalter utfördes av provinsialläkaren i Filipstad P. G. V. Pallin. Sjukstugornas ändamål är att i hemorten bereda tillgång på sjukhusvård åt patienter, som icke kunna eller icke behöva forslas till de bättre utrustade men mera avlägsna lasaretten. Läkarvården på sjukstugorna bestrides vanligen av provinsial- eller annan tjänsteläkare, som sålunda bliver i tillfälle att där inlägga sjuka, som behöva daglig tillsyn, vartill läkarens tid icke skulle förslå, om han hade dessa patienter spridda inom distriktet. — I Värmlands län finnas nu 8 sjukstugor, vilkas läge och sängantal är som följer: Arvika 20 sängar, Dalby 10, Kristinehamn 24, Silbodal 16, Sunne 10, Säffle 14, Torsby 17 och Uddeholm 14, i allt således 125 sjukplatser. — I Karlskoga (Örebro län) finnes en sjukstuga med 22 sängar. Sinnessjukvården i riket besörjes och bekostas numera väsentligen av staten, som även i vårt landskap, nämligen på egendomen Marieberg nära Kristinehamn, anlagt ett större hospital, vilket, då det 1887 öppnades, hade 400 platser, men efter en senare skedd utvidgning kan mottaga 800 sinnessjuka. Dessas vård handhaves av 1 överläkare, 1 hospitalsläkare och 3 biträdande läkare samt av 67 sjukskötare och 79 sköterskor. Av en år 1902 genom medicinalstyrelsens försorg utförd undersökning framgick, att i Värmlands län ungefär o,4 % av invånarna, således i runt tal åtminstone 1,000 personer, voro sinnes-