SJUukKDOMaR SamT SJUK- OCH IÄlSOVÅRD FÖRrR OCH NU 59 | På 1,000 invånare dogo i | Värmland om Aren —T ’dödligheren Hela rikets | Värmland ! Hela riket där 1801t—10| dödlighet j =100 | = 100 | 1801—10 128,35 27,92 100 101 1811—20 24,n1 25,84 87 96 1821—30 | a21,83 | 23,63 77 92 1831—40 J 19,76 22,78 68 84 1811—50 18,52 20,59 65 90 1851—60 20,90 21,69 74 l 96 1861—70 18,70 20,16 66 93 1871—80 15,88 18,27 56 87 1881—90 14,17 16,94 50 84 1891—00 15,24 16,36 54 93 1901—10 15,15 14,89 53 101 Omstående grafiska framställning av dödligheten i Värmland 1751—1910 gör utvecklingen mera åskådlig. Två förhållanden framträda klart ur dessa siffror: det ena, att Värmland nästan hela den långa tiden haft något lägre dödlighet, således något bättre allmänt hälsotillstånd än det, som rått i riket, betraktat såsom ett helt; det andra, att dödligheten såväl i hela Sverige som särskilt i Värmland kraftigt avtagit under 1800-talet. Från att under 1700-talet och första årtiondet av 1800-talet genomgående och nästan beständigt hava varit mycket hög — omkring 28 på 1,000 levande — sjunker mortaliteten därefter oavbrutet under hela 19:de seklet för att i vår tid vara blott föga mer än hälften av vad den var vid 1800-talets början. Ett anmärkningsvärt undantag från Värmlands eljest relativt gynnsamma ställning bildar året 1773, då i Närkes och Värmlands län dödsfallens antal uppgick till den enorma summan av 16,222 eller vid pass tredubbelt mot vanliga år. Orsaken var en fruktansvärd hungersnöd, som det året följde i spåren av felslagna skördar både 1771 och 1772 och som i släptåg förde rödsot, såsom vi förut sett, och annan sjuklighet. Av olyckan drabbades 1 Denna och följande siffror i kolumnen äro hämtade från Emigrationsutredningen, Bil. V, sid. p2.