Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Värmlands krigsfolk av C. E. Nygren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 93
gifwa Knechten hwart tredie år en Släpeklädning (= rock och
byxor) af Wallmar, samt ett par Ullstrumpor och Skor med en
Skiorta, af sådant slag, som i landet kan upbringas»; torpet eller
hemkallet, varmed förutom stuga med bod, fähus och jord även
förstods naturaprodukter, avpassade efter ortens tillgång, men
beräknade efter två tunnor säd, ett lisp. kött och */s lisp. smör.
Befälet försågs i likhet med manskapet med boställen, som
de skulle bebo och bruka, men det var under vissa förhållanden
dem tillåtet att utlämna dem på arrende. Vad rekryteringen
beträffar, skedde denna efter något för Värmland enastående, den
s. k. skovinrättningen, varmed även förbands legans utbetalande
på så sätt, »att 20 Rotar sammansättas, hwaraf den förste skall
wara skyldig först Soldaten att anskaffa, men de öfrige alle
Knecktelegan underhjelpa; skolande sedan dernäst den näst
följande Roten till Kneckten swara, och sedan de öfrige Skoftals efter
hwarandre, till dess omgången är skedt öfwer alle tjugu Rotar, då
igen af den främste göres begynnelse». I fredstid skulle avgången
ersättas senast 3 månader efter det att den uppgått till 5 % av
regementets styrka, d. v. s. då 60 vakanser förefunnos eller flera.
I krigstid skulle kompletteringen ske så tidigt, att densamma var
ersatt i början av följande året, »ehuru stor den och wara kan».
Genom brev av den 4 maj 1674 anbefallde Karl XI, att
»Konungens lifregemente till Häst», som Upplands ryttare från
1667 kallades, skulle ökas med fyra kompanier. VYtterligare ett
kompani synes då hava tillkommit i Värmland, men dess hemman
lågo splittrade från Letebron på Närke—Värmlandsgränsen ända
upp till Eda skans, blandade med hemman tillhörande landskapets
övriga kompanier. Givet var ju, att en sådan indelning ej länge
skulle äga bestånd. Då år 1679 indelningsverket genomfördes
efter nyare grunder för kavalleriet, bestämdes i det kungl.
memorialet av den 22 november följande: ». . . enär ryttargårdarne på
Dal och Värmland äro i fejdetid stor hasard underkastade att
blifva af fienden genom brand och eljes ödelagda; så hafver Kungl.
Maj:t för godt funnit att transportera dessa tvänne kompanier till
Uppland och Södermanland, tagandes där i landsorten därtill de
fördelshemman, som till häst- och ryttargårdar bekvämligast äro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0095.html