OmM VÄRMLANDS KRIGSFOLK 95 Det nya regementets uppsättande skedde under sommaren 1700, och redan i september voro delar därav sammandragna till övningar. Som samtidigt härmed även drevs en omfattande värvning i landskapet utav gardesknektar, båtsmän och artillerikuskar, steg legan raskt i höjden. I ett brev av den 12 sept. s. å. heter det: »Som K. Maj:t erfarit, att de tre rotar för extra soldater på somliga orter betalt lega, som är 2 à 3 gånger det brukeliga, och det dertill befunnits nödigt, att förre knekten med en rock af blått kläde med gula uppslag, tienligt foder och tennknappar förses, så pröfvar K. Maj:t tienligt, att då rotehållarne ej mäkta stå ut med äfven denna utgift, de må innehålla och göra sig betalda för denna munderingskostnad utaf soldatens lega, helst sådant icke allenast länder knechten sielf till conservation, som klädningen nyttiar, utan ock så mycket mindre afsaknad uti hans Lega förorsakar, som han ändå däraf mehra har öfrigt än K. Maj:t beståår». De från Närke och Värmland uttagna knektarna bildade ett regemente, Närke-Värmlands Tremänningar, med vilka knektarna från bergslagen* förenades. Dess styrka uppgick i oktober till 1,023 man, därav 472 man från fördubblingsrotarna. Beklädnaden skulle enligt Krigskollegii brev av den 7 augusti göras »lika och med samma färg och snitt, helst af ljusgrå Wadmal med blå klädesupslag och kragar samt med tennknappar». Till officerare befordrades en del av det ordinarie regementets underofficerare, varjämte behovet fylldes från andra vapenslag. De ursprungliga fem kompanierna, Öster- och Väster-Närkes, Kristinehamns, Mellan- och Västersysslets, ökades snart till åtta. De båda landskapen hade sålunda uppsatt två regementen om tillhopa 2,700 man. Svårigheten att hålla denna ansenliga styrka fulltalig växte naturligtvis med åren, allt eftersom tillgången avtog och i samma mån värvningarna åt andra truppförband till- 1 Krigskoll. säger sig i skrivelse av den 28 nov. 1700 havamortagit extrakt på att dessa. uppgingo till 563 man. Man synes likväl hava velat fara varsamt fram med bergslagerna. I K. brev av den 20 mars 1700 säges, att för komplettering av regementena bruksfolk visat sig lätteligen värva sig, enär en stor del av dem stå i skuld hos brukspatronerna. Men »Bruksfolckets wärfning sträfwar icke allenast emot wår Intention, ty bruken blifwa derigenom blottade på arbetare, utan wärfning i bergzlagen är derjemte af Carl XI förbjuden genom Kongl. Bref af 1684».