114 VALDEMAR VENDEL som bekant i vårt land en ingalunda föraktlig civilisation, och de äldres rön och färdigheter, det gammalsvenska sinnet för rätt och ordning, som ställde medeltidens svenska folk på ett jämförelsevis högt plan, vårdades, utvecklades och fortplantades till yngre släkten i de värmländska hemmen lika väl som annorstädes i riket. Värmland hade sin egen landskapslag, tyvärr för längesedan förkommen, och även sedan ett skolväsen vuxit fram i provinsen, förblevo de värmländska hemmen genom århundraden, ja fram till 1800-talets mitt, de enda bildningshärdar, som i all sin ofullkomlighet ändock i någon mån ersatte de moderna folkbildningsanstalterna. Den katolska medeltidskyrkan hade visserligen ej alldeles försummat folkbildningsarbetet, men den kunskap, som bjöds, hörde nästan uteslutande hemma på det religiösa området och innefattade endast Fader vår, trons artiklar, »änglahälsningen till jungfru Maria» och de tio budorden. Kristendomsförhör å sön- och hälgdagar påbjödos också av ärkebiskop Jakob Ulfsson på 1470-talet. Läs- och skrivkonsten behärskades sällan även av högt uppsatte män. Bortsett från de högre religiösa föreställningar och den sedliga lyftning, som den katolska kyrkan framkallat, torde också dess betydelse för höjandet av lekmännens allmänna bildningsnivå kunna skattas synnerligen lågt. Det prästerliga medlarskapet mellan människan och Gud gjorde lekmannabildningen skäligen onödig, att ej säga farlig. Också är den moderna folkbildningen en frukt av reformationen, som gjorde individens andliga väl beroende av den personliga ställningen till Gud. När reformatorerna vädjade till bibeln, måste de ju ock söka främja läskunnigheten och uppodla individens omdöme. Den kyrkliga rättsordningen förlorar genom reformationen sitt oberoende, och den världsliga staten får en förhärskande ställning med en statskyrka inom sig, vars uppgifter den övervakar. Teologien, medeltidens universella vetenskap, förlorar nu så småningom denna karaktär, och de profana vetenskaperna tränga sig fram. Men reformationens frukter mognade, såsom helt naturligt var, långsamt, och av kända skäl var detta särskilt fallet i vårt land. Först och främst hade reformatorerna här den ytterst svåra uppgiften att skapa ett protestantiskt präste-