Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolväsendet av Valdemar Vendel
- II. De högre skolorna efter början av 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLVÄSENDET 147
lasarettsbyggnaderna och nödvändiggjorde ett nytt skolhus. Tack
vare branden öppnades möjlighet för förvärvande av nödig mark
i det gamla skolhusets omedelbara grannskap. Genom anslag av
riksdag och landsting samt lån kunde nu det välbelägna och vackra
hus uppföras, som ännu rymmer Karlstads högre allmänna
läroverks ungdom. Huset invigdes den 2 april 1870.
Snart ökades emellertid lärjungeantalet så, att det gamla
skolhuset ånyo måste tas i anspråk för åtskilliga klasser. Som de
använda rummen på intet vis motsvarade nutida anspråk och
dessutom den senaste skolreformen ställde ökade krav på utrymme för
nya undervisningsgrenar, stod man snart inför en ny
byggnadsfråga. Tack vare frikostigt understöd av staden (100,000 kr.)
och landstinget (50,000 kr.) kunde en tillbyggnad till läroverket
uppföras, vilken under läsåret 1913 —1914 togs i bruk. Här
inrymmas nu lärosalar för undervisningen i biologi, kemi, fysik,
geografi och teckning samt laborationsrum m. m. Genom denna
tillbyggnad står nu också Värmlands äldsta läroverk i yttre måtto
fullt jämnställt med landets främsta läroanstalter av samma slag.
Lärarnas antal har med läroverkets stigande utveckling
betydligt ökats. Sedan K. M:t år 1807 stadgat, att alla rikets
gymnasier skulle äga sex lektorer, fick Karlstads gymnasium sin
sjätte lektor, en tid kallad »lector Geijerianus», enär räntan av
den Geijerska donationen ingick i hans lön. Vårterminen 1916
utgjordes lärarkåren av rektor, 7 lektorer, 18 adjunkter, 4
extralärare och 4 övningslärare. Lärjungarnas antal uppgick samtidigt
till 542.
Läroverkets kassor visade vid 1915 års slut en behållning av
kr. 34,683,92. Stipendie- och premiefonderna, till antalet 34, ägde
samtidigt med inberäkning av nya bibliotekskassan en behållning
av kr. 216,146,79.1
1 Nya bibliotekskassan bildades 1836 genom av biskop Agardh börjad och sedermera
fortsatt insamling för gymnasiebibliotekets utvidgande. Den utgjorde 31/12 1915 kr. 15,158,62.
Innan gymnasiet sammanslogs med skolan, hade gymnasisterna en egen, till
stipendier avsedd gymnasiikassa, uppkommen genom avgift av 2 rdr b:o för varje till gymnasiet
uppflyttad lärjunge. Då man fruktade, att kassan genom sammanslagningen skulle komma
under lärarnas ledning — tydligen då ansett som ett olycksöde — skänkte man hela
stipendiekassan till Värmlands nations i Uppsala byggnadskassa (11/s 1850). Gymnasisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0149.html