Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Industri av K. A. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 K. A. FRYXNELL
Av hittills ännu icke behandlade industrier i Värmland är
glasindustrien den betydelsefullaste. Den kommer, om man utgår
från arbetareantalet, närmast efter pappersfabrikationen. Länet
har 4 glasbruk med ett sammanlagt arbetareantal år 1914 av 774
utav de i landets samtliga glasbruk sysselsatta 5,549. Bland
länen är Värmland härutinnan det tredje. Endast Kronobergs
och Älvsborgs län hava i fråga om denna industri att uppvisa ett
större antal arbetare. De fyra glasbruken äro Karlstads,
Liljedals i Ed, som ekonomiskt sammanhör med Surte glasbruk i
Älvsborgs län, i det att båda ägas av aktiebolaget
Surte-Liljedahl, vidare Glava och Eda glasbruk. De representera på ett
betydelsefullt sätt skilda tillverkningar, Karlstads fönsterglas,
Liljedals buteljglas, Glava fönsterglas och Eda kristallglas.
Den värmländska glastillverkningen har sin huvudsakliga
avsättning inom landet; en gren av ifrågavarande produktion,
buteljglastillverkningen, är emellertid i icke obetydlig omfattning inriktad
på export.
Glasindustrien redovisas i den officiella industristatistiken
under rubriken »jord- och stenindustri» tillsammans med följande
grenar av industriell produktion, nämligen kolgruvor, torvindustri,
brytning jämte grovhuggning och krossning av sten, finare
stenförädlingsindustri, kalk- och kritbruk, cementfabriker, stengods-
och lergodsfabriker, tegelbruk, porslins- och kakelfabriker samt
annan jord- och stenindustri.
Ingen av dessa industrier spelar i Värmland någon mera
framskjuten roll; flera saknas fullständigt, i stort sett beroende
av brist på nödiga förutsättningar i fråga om naturtillgångar och
råvaror i övrigt. Länet har, som är att vänta, några tegelbruk.
De äro 8 till antalet med ett sammanlagt arbetareantal av 227.
Där finnas i övrigt 3 kakelfabriker utan större omfattning, 3
torvindustriella företag, som ej heller äga- några större dimensioner,
samt stenbrytning och stenförädling på ett fåtal arbetsställen med
tämligen begränsat arbetareantal.
Inom de industrier i övrigt, som drivas i vårt land, har
Värmland icke någon avgörande insats att anteckna till sin favör.
Betydelsefulla ansatser i fråga om initiativ och utveckling saknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0202.html