220 FR. LOVÉénN svagare. Den årliga medeltillväxten inom de skilda blocken varierade mellan o,81 och 2,54 kbm. pr hektar. Även timmerräkning påbörjades år 1883 av alla å Uddeholmsmarkerna befintliga träd, som vid 6 meters höjd hade en diameter av minst 18 cm. Räkningen avslutades 1886. Är 1884 beräknade bolagets skogschef, Fr. Lovén, den årliga tillväxten i Uddeholmsskogarna till 2,12 kfm. pr hektar, varvid tall och gran ansågos hava lika stark tillväxt. Vid därefter av honom under åren 1887—91 verkställda undersökningar över de båda barrträdarternas tillväxt å 48 provytor å olika jordmån inom 9 olika socknar i östra Värmland1 fann han dock, att granen hade vida starkare tillväxt än tallen, varför han därefter beräknade den förras tillväxt till 2,65 kbm. pr år och hektar mot 2,12 kbm. hos tallen. Samma författare synes vara den förste, som i tryck uttalat en bestämd åsikt om skogsmarkens produktionsförmåga inom Värmland i dess helhet, nämligen i en uppsats” uti Värml. Bergsmannaföreningens annaler (1898, s. 31), vari han säger: »lI allmänhet torde man kunna å den värmländska skogsjorden, om ordnad skogsskötsel vore införd, påräkna för tall vid 120 års omloppstid en årlig medeltillväxt av 2,12 kbm. pr hektar och för gran vid 90 à 100 års omloppstid 2,65 kbm. på samma ytenhet». Han säger sig även hava skäl antaga, att den värmländska skogsjorden skulle med fördel kunna producera hälften tall och hälften gran, och således torde å den då officiellt? uppgivna utmarksarealen, omkring 1,486,108 hektar, årligen kunna skördas 3,544,000 kbm. virke, inberäknat barken. Frånräknas de till 132,964 hektar beräknade impedimenten, skulle sålunda å den återstående, till skogsbörd avsedda marken — 1,353,144 hektar® — återväxten pr hektar vara 2,62 kbm. eller ännu större, då sannolikt, såsom ock författaren till nämnda uppsats anser (s. 28),” de s. k. impedimenten i verkligheten upptaga en större areal än som beräknats i den officiella statistiken. 1 Tillens och granens tillväxt i Värmland 1892. Filipstad. 3 Hvilken plats eller betydelse intager bland landets skilda delar Värmlands län med hänsyn till skogsmarkens utsträckning och produktionsförmåga? 3 K. Majits Befallningshavandes femårsberättelse för åren 1891—95.