SKOGSVÄSENDET 223 mittén vidare en årlig tillväxt av 2,s5 kbm. pr år och hektar eller å hela dugliga skogsmarken 2,828,152 kbm. Beträffande den möjliga eller absoluta tillväxten inom Värmlandsskogarna hava af Zellén och Lovén haft särskilda uttalanden. af Zellén hade anmodat sakkunniga skogsmän från skilda delar av landet att utvälja och närmare undersöka kubikmassan, medelåldern och tillväxten å utlagda provytor av 10—25 ars storlek inom väl besatta skogsbestånd av olika åldrar. Om resultatet härav lämnade han i skogsvårdsföreningens tidskrift (årg. 1906) en resumé, i vilken redogöres för 13 olika bestånd inom Värmland, nämligen 5 st. av 40 års, 4 st. av 50 års och 4 st. av 92 års medelålder. Han fann medeltillväxsten för dem vara 3,4, 3,54 och 3,44 kbm. pr år. I samma uppsats gör han nedanstående approximativa beräkning av uppnåelig tillväxt å produktiva skogar inom landet söder om Dalarna: 3/s5 av ytvidden tillväxer med 3,4 kbm. pr år och hektar, och 1 t 5 » » » » 2 ,o » » » » » Medeltillväxsten å hela ytvidden sålunda 3,12 kbm. pr år och hektar. Genom hjälpgallringar, säger af Zellén, kan denna tillväxt ökas med 20 % eller till 3,72 kbm. pr år och hektar. Lovén lämnar samma år i en uppsats* uti Värml. Bergsmannaföreningens annaler (1906) flera beräkningar över Värmlands skogsmarkers absoluta produktionsförmåga, fotade dels på mera teoretiska beräkningar, till vilka hans omfattande undersökningar om barrskogens tillväxt legat som grund, men även dels genom ett urval av provytor (14 st.),’ varje av 1 hektars ytvidd, å fullt normala bestånd av bestämd ålder på skilda jordmåner — granit, gneis, hyperit, sand — inom såväl rena tallskogar och blandade barrskogar som rena granskogar. Resultaten av hans båda undersökningar stå varandra ganska nära — 3,29 kbm. mot 3,57 kbm. — men då den sistnämnda är byggd på direkt gjorda, faktiska iakttagelser, synes endast denna böra här i sammandrag införas. 1 »Huru stor kan tillväxten pr hektar vara i en normalskog å olika jordmån och läge?» (sid. 74—96).