Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordbruket av Å. Ingeström
- Kreatursskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 Å. INGestrÖöm
finnas för närvarande inom länet icke mindre än 61 st.
tjurföreningar med 54 st. tjurar av fullblodsayrshireras, 3 st. av
vitkullig fjällras och 6 st. av den s. k. rödkulliga rasen. Samma
omdöme torde kunna fällas om de s. k. kontrollföreningarnas
verksamhet.
Slutligen har den sedan år 1889 alltjämt fortgående
premieringen av nötboskap givetvis varit en mäktig hävstång för
nötkreatursskötselns höjande ävensom för avelsarbetets ledande i den
rätta riktningen.
Länets naturliga förutsättningar för en framgångsrik
kreatursavel äro dock ej sådana, att i stort sett en tävlan kan upptagas
med exempelvis Örebro och Skaraborgs län.
Tillgången på goda beten är i Värmland ganska ringa,
jorden lämpar sig icke så allmänt till rotfruktsodling och är, såsom
förut framhållits, fattig på kalk, vilket allt inverkar försvagande
vid uppfödande av ungdjuren.
Mjölkavkastningen pr ko räknat kan därför ej förväntas vara
hög, men är dock icke under medelmåttan i jämförelse med andra
län. Så står till exempel Värmland, enligt vad av tillgängliga
uppgifter framgår, härvidlag före både Älvsborgs och Kalmar län,
men kommer egendomligt nog efter både Västernorrlands och
Jämtlands län. De bästa besättningarna nå upp till 3,000 kg. pr
ko och år, gå i enstaka fall något däröver; de medelgoda hålla
sig vid omkring 2,200 kg. Naturligen är medelmjölkningen i de
avlägsnare skogsbygderna betydligt lägre.
Statistiken utvisar, att kostammen i Värmland sedan år 1855
fördubblats, men den visar också, att antalet kor från år 1900
till närvarande tid nedgått icke oväsentligt. Dock torde vara
möjligt, att siffermaterialet i detta avseende icke kan anses fullt
tillförlitligt. Till en del kan emellertid nämnda minskning
förklaras genom den decimering av ladugårdsbesättningarna på en del
större egendomar, vilken ägt rum under de senaste åren,
beroende av brist på kapital eller svårigheterna att erhålla arbetskraft
till kreaturens skötsel. Även torde i många fall möjligheten att
till något så när förmånligt pris avyttra hö lockat till försäljning
av kreatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0266.html