Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmländska släkter
- 1. Släkten Geijer. En historisk-statistisk skiss av Per Adolf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 PER ADOLF GEIJER
dotter Sara Maria, 1701—52, gift med Forsell, som skalden
Esaias Tegnér räknade frändskap med den Geijerska släkten.
Bengt Gustaf G. på Uddeholm hade åtta söner, av vilka fem
kontinuerade släkten och räknas som stamfäder till lika många
släktgrenar. Av dem hava fyra fått sin benämning från den egendom,
som den resp. stamfadern innehade under sitt sista levnadsskede.
Bosjögrenen härstammar från Henrik, 1710—52, Ransätersgrenen
från Johan Gustaf, 1719—90, som lät utlösa sig ur bolaget, varefter
han under några år innehade Stora Skanum i Ölme och därifrån
flyttade till det av honom 1759 inköpta Ransäter.
Krokstadsgrenen härstammar från Salomon Gottschalk, 1727—94, som på
1770-talet inköpte och till sin död bebodde Krokstad i By socken.
Den om järnindustrien i Värmland högt förtjänte Emanuel, 1730
—88, adlades 1773 och antog då namnet af Geijerstam; han
innehade till sin död det av honom inköpta Alkvättern i
Karlskoga. Lindforsgrenen härstammar från övermasmästaren Johan
Eberhard, 1733—96, som även utgick ur släktbolaget och sedan
blev ägare till Lindfors bruk och hyttan Hedenskog. Dessa båda
samhöriga egendomar hava sedan ända inpå 1900-talet stannat inom
denna släktgren, vars medlemmar i ständig växling inbördes sålde
och köpte sina andelar i det gemensamma godset. Av Bengt
Gustafs övriga söner förvärvade hovsektern Bengt Gustaf, f. 1724,
Ribbingsfors i Västergötland, dit han flyttade, sedan han lämnat
disponentskapet på Uddeholm, och där han dog 1817. Sonen Carl
Fredrik, 1726—1813, var i mångt och mycket olik sina bröder
och ägde ej på långt när deras praktiska duglighet. Han var ett
spekulativt original, som under benämningen patron Carl ganska
overksamt framlevde sina dagar på fädernegården. Hans på
egendomliga iakttagelser och kontemplationer rika dagböcker finnas
ännu i behåll, och med ledning av dem har fröken Lotten
Dahlgren nyligen lämnat en sympatisk teckning av gamle patron Carl.
Han ägde livliga intellektuella intressen, särskilt för
naturvetenskap, och stiftade ett stipendium vid Uppsala universitet samt
lämnade första grundplåten till ett lektorat i Karlstad, som en
tid bortåt benämndes det Geijerska.
Gamle Bengt Gustafs till mogen ålder hunna sonsöner voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0312.html