- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del II /
306

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmländska släkter - 1. Släkten Geijer. En historisk-statistisk skiss av Per Adolf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306 PER ADOLF GEIJER dotter Sara Maria, 1701—52, gift med Forsell, som skalden Esaias Tegnér räknade frändskap med den Geijerska släkten. Bengt Gustaf G. på Uddeholm hade åtta söner, av vilka fem kontinuerade släkten och räknas som stamfäder till lika många släktgrenar. Av dem hava fyra fått sin benämning från den egendom, som den resp. stamfadern innehade under sitt sista levnadsskede. Bosjögrenen härstammar från Henrik, 1710—52, Ransätersgrenen från Johan Gustaf, 1719—90, som lät utlösa sig ur bolaget, varefter han under några år innehade Stora Skanum i Ölme och därifrån flyttade till det av honom 1759 inköpta Ransäter. Krokstadsgrenen härstammar från Salomon Gottschalk, 1727—94, som på 1770-talet inköpte och till sin död bebodde Krokstad i By socken. Den om järnindustrien i Värmland högt förtjänte Emanuel, 1730 —88, adlades 1773 och antog då namnet af Geijerstam; han innehade till sin död det av honom inköpta Alkvättern i Karlskoga. Lindforsgrenen härstammar från övermasmästaren Johan Eberhard, 1733—96, som även utgick ur släktbolaget och sedan blev ägare till Lindfors bruk och hyttan Hedenskog. Dessa båda samhöriga egendomar hava sedan ända inpå 1900-talet stannat inom denna släktgren, vars medlemmar i ständig växling inbördes sålde och köpte sina andelar i det gemensamma godset. Av Bengt Gustafs övriga söner förvärvade hovsektern Bengt Gustaf, f. 1724, Ribbingsfors i Västergötland, dit han flyttade, sedan han lämnat disponentskapet på Uddeholm, och där han dog 1817. Sonen Carl Fredrik, 1726—1813, var i mångt och mycket olik sina bröder och ägde ej på långt när deras praktiska duglighet. Han var ett spekulativt original, som under benämningen patron Carl ganska overksamt framlevde sina dagar på fädernegården. Hans på egendomliga iakttagelser och kontemplationer rika dagböcker finnas ännu i behåll, och med ledning av dem har fröken Lotten Dahlgren nyligen lämnat en sympatisk teckning av gamle patron Carl. Han ägde livliga intellektuella intressen, särskilt för naturvetenskap, och stiftade ett stipendium vid Uppsala universitet samt lämnade första grundplåten till ett lektorat i Karlstad, som en tid bortåt benämndes det Geijerska. Gamle Bengt Gustafs till mogen ålder hunna sonsöner voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:24:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/2/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free