Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands städer och köpingar av Axel Dahlman
- Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 AXEL DAHLMAN
detta landskap. Så tillkom genom hans föranstaltande och med
namn efter honom staden Karlstad 1584.
Den plats, där Karlstad nu ligger, hette under medeltiden
Thingvalla. Detta låg på Tingvallaön, där Klarälven grenar sig
för att något längre ned utfalla i Vänern. Denna ö hade länge
varit den märkligaste orten i Värmland med egen kyrka, som
utgjort moderkyrka i ett sannolikt av denna och de närgränsande
socknarna Hammarön och Grava bestående pastorat, om vilket
dock en beskrivare yttrat, att det varit »det sämsta pastorat i
hela påviska tiden och än längre». Enligt konung Kristofers
landslag borde på denna plats årliga landsting och räfster hållas. Av
den tillströmning av folk, som föranleddes av dessa ting, uppkommo
såsom en naturlig följd marknader. Av dessa har den s. k.
Fastingen sedermera förflyttats till Kristinehamn, men Pärsmässan,
som stod i sammanhang med landstinget på Petrus’ och Paulus’
dag den 29 juni, har med någon förändring till dagen för
marknaden fortfarit ända in i senare tider. Genom alla dessa
omständigheter föranleddes så småningom en skara handelsidkare och
andra personer att bosätta sig på denna välbelägna plats, som
lämnade dem tillfälle till inbringande köpenskap och genom sin
närhet till Sveriges stora inhav Vänern även möjliggjorde
sjöfartsförbindelse med mera avlägsna trakter. Ett samhälle uppstod,
och åt detta förlänade hertig Karl, som hade blick för platsens
framtidsmöjligheter, stadsrättigheter den 5 mars 1584. Det skedde,
som orden lyda, »wåra undersåter, som långh och beswärligh
köpstadz wägh hafwa, utöfwer hela Wermelandh till gode och
omliggiande Landh till förbättringh».
Från nyssnämnda dag kan således staden Karlstad sägas
räkna sitt officiela upphov. De av stadens grundläggare
utfärdade privilegierna ådagalägga hans sorgfälliga omvårdnad om den
nyblivna stadens och dess borgerskaps välgång. Det säges om
hertig Karl, att han fann i denna ort »ett besynnerligt nöje»,
varför han också här lät åt sig uppföra en boning, det så kallade
Carlsberg. Detta synes till en början varit en mindre byggnad,
som dock ett tjugutal år senare ersattes med en större trevånings
träbyggnad. Det låg på den höjd, där stadens domkyrka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0006.html