VÄRMLANDS STÄDER OCH KÖPINGAR 15 Handel och samfärdsel. Genom nordvästra stambanans öppnande, som skedde med linjen österut år 1869 och linjen västerut 1871, kom Karlstad i livligare förbindelse med den yttre världen. Det med anledning härav motsedda uppsvinget för staden lät dock vänta på sig. På Bergslagernas järnväg, som tillkom 1879, gick en stor del av Värmlands export direkt till Göteborg utan att beröra Karlstad, och stadens köpmän fingo minskad omsättning för sina varor, sedan handlande börjat slå sig ned överallt i bygderna, som togo varorna direkt från Göteborg. Alltså gick stadens handel tillbaka, någon nämnvärd industri hade den ej heller på denna tid, och i en beskrivning över staden år 1884, då den firade sitt 300-årsjubileum, säges, att staden då huvudsakligen levde på den genom skolorna och ämbetsverken sammanförda befolkningen. Invånarantalet ökades också endast relativt långsamt. ÄÅr 1864, året före branden, utgjorde det 5,018, år 1870 5,608, år 1880 7,772 och år 1890 8,716. Denna period av stillastående för Karlstad upphörde i början av 1890-talet, och en period av raskt framåtskridande vidtog, som varade ända till tiden för världskrigets början 1914. Härtill hava flera omständigheter bidragit. Dels har staden börjat få en ganska betydande industri. År 1917 utgjorde antalet fabriker 49 med 2,018 arbetare och ett tillverkningsvärde av 23,888,009 kr. Dels har genom utveckling av fabriksverksamheten i hela Klarälvsdistriktet och tillkomsten år 1904 av Karlstad—Munkfors’ järnväg (år 1914 fortsatt till Skoghall på Hammarön) transporten av varor över Karlstad åter börjat taga en betydande omfattning. Detta ådagalägges bland annat av antalet fartyg, som besökt stadens hamn. Dessa utgjorde år 1880 568, år 1890 817, år 1900 1,871 och år 1913 1,969. Av de sistnämnda ankommo 65 från och avgingo 147 till utrikes ort. Hamnuppbörden, som år 1880 belöpte sig till kr. 19,265,05 och år 1890 till kr. 24,693,61, hade år 1913 stigit till kr. 69,249,96. Med hänsyn till den ökade sjöfarten har den stora yttre hamnen vid Kanikenäset anlagts. Den blev färdig år 1906, och kostnaderna därför belöpte sig till omkring 1,100,000 kr. Emellertid har den redan börjat visa sig otillräcklig med hänsyn till upplagsplatser, och därför pågå inne-