VäÄrmLands STÄädDER OCH KÖPINGaR 79 ning, som stannade kvar på platsen och blevo bofasta där, voro länge en obetydlighet i förhållande till hela landskapets folkmängdssiffra. Som exempel härpå må anföras, att folkmängden i Värmland, frånräknat den del av landskapet, som i administrativt hänseende blivit förenad med Örebro län, år 1800 utgjorde 135,438 och därav i de dåvarande städerna endast 2,865. År 1850 voro motsvarande siffror 221,885 och 6,732. Det är först senare tider, som börja utvisa en avgjord förskjutning i detta avseende till städernas förmån, och dessas tillväxt har under sista delen av 1800-talet och den gångna delen av innevarande århundrade varit i högsta grad betydande. Så utgjorde folkmängdssiffran i Värmlands län år 1900 254,184, varav i städerna 22,174, och år 1919 voro motsvarande siffror 265,641 och 40,073. Denna — som man skulle kunna kalla det — avfolkning av landsbygden och sammanflyttning till städerna, vari dock en paus inträdde med världskriget, har på många håll, både på landsbygden och i städerna, väckt blandade känslor. Utan att vilja ingå på ett bedömande, i vad mån dessa kunna vara berättigade, tror jag mig dock kunna påstå, att de värmländska städerna för närvarande till storlek, betydelse, utseende och genom sina olika skaplynnen fullt värdigt representera det landskap, som samtliga dess invånare i så hög grad älska och äro så stolta över att tillhöra.