Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 REINH. GEIJER
På annandag jul var ej ovanligt, att allmogen gick omkring
i tidig morgonstund och sjöng utanför fönstren i granngårdarna,
mest julpsalmer. En gång uppstämdes: »Från himlens höjd jag
kommit har», och svarades inifrån stugan: »En stolle va du, som
inte ble kvar».
Tjänstepersonalen var rätt betydlig, fem à sex pigor samt
två till tre drängar i husbondens kost, ja, hela hushållet uppgick
till omkring sjutton personer. Avlöningen var ej stor. Ur en
gammal hushållsbok inhämtas, att en tjänarinnas årslön uppgick
till 36 rdr kontant, 3 par skor eller 6 rdr, tolv alnar väv eller 4 rdr,
således tillsammans 46 rdr, men så hade penningen värde den
tiden. Ull betalades med 1 rdr 2 sk. per skålpund, sticklön för
4 par strumpor 1 rdr 24 sk., arbetslön för 5 par kängor och 3
par skor 5 rdr 12 sk. o. s. v. Tjänstefolket stannade ofta flera
år, och de numera sällsynta trotjänarinnorna förekommo rätt ofta.
Flyttningstiden var den 24 oktober, och ombyte av tjänstefolk
förekom huvudsakligen vid den tiden. Städja begagnades alltid
och hölls i helgd. God disciplin rådde, och förhållandet mellan
tjänarna och husbondfolket var i regel det bästa. Barnen tillhöllos
noga att iakttaga ett taktfullt uppförande mot tjänarna, och brott
häremot bestraffades strängt och exemplariskt. Så t. ex. när en
av ungdomarna hade kastat bort en mössa för en torpargosse,
som bodde ett gott stycke från herrgården, togs han av sin
moder vid handen och leddes till pojkens bostad, fick återlämna
mössan samt bedja om förlåtelse; detta senare var nog det, som
mest grämde den unge brottslingen.
Då för tiden fans ej normalarbetsdag för jordbruksarbetarna.
Om sommaren börjades arbetet klockan 5 och fortfor till klockan
8 på kvällen med 3 timmars raster, detta sommartid, med
kortare arbetstid under den mörkare årstiden. I hemmet spanns ull
och vävdes, och om våren lågo långa linnevävnader på blekning,
resultatet av vinterns arbete. Hantverkare, såsom skräddare och
skomakare, infunno sig vissa tider på året och förfärdigade de
för familjens och tjänarnas behov nödiga kläder och skodon. Även
målare och sadelmakare uppehöllo sig långa tider för att utföra
nödiga arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0106.html