- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del III /
100

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland av Reinh. Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 REINH. GEIJER På annandag jul var ej ovanligt, att allmogen gick omkring i tidig morgonstund och sjöng utanför fönstren i granngårdarna, mest julpsalmer. En gång uppstämdes: »Från himlens höjd jag kommit har», och svarades inifrån stugan: »En stolle va du, som inte ble kvar». Tjänstepersonalen var rätt betydlig, fem à sex pigor samt två till tre drängar i husbondens kost, ja, hela hushållet uppgick till omkring sjutton personer. Avlöningen var ej stor. Ur en gammal hushållsbok inhämtas, att en tjänarinnas årslön uppgick till 36 rdr kontant, 3 par skor eller 6 rdr, tolv alnar väv eller 4 rdr, således tillsammans 46 rdr, men så hade penningen värde den tiden. Ull betalades med 1 rdr 2 sk. per skålpund, sticklön för 4 par strumpor 1 rdr 24 sk., arbetslön för 5 par kängor och 3 par skor 5 rdr 12 sk. o. s. v. Tjänstefolket stannade ofta flera år, och de numera sällsynta trotjänarinnorna förekommo rätt ofta. Flyttningstiden var den 24 oktober, och ombyte av tjänstefolk förekom huvudsakligen vid den tiden. Städja begagnades alltid och hölls i helgd. God disciplin rådde, och förhållandet mellan tjänarna och husbondfolket var i regel det bästa. Barnen tillhöllos noga att iakttaga ett taktfullt uppförande mot tjänarna, och brott häremot bestraffades strängt och exemplariskt. Så t. ex. när en av ungdomarna hade kastat bort en mössa för en torpargosse, som bodde ett gott stycke från herrgården, togs han av sin moder vid handen och leddes till pojkens bostad, fick återlämna mössan samt bedja om förlåtelse; detta senare var nog det, som mest grämde den unge brottslingen. Då för tiden fans ej normalarbetsdag för jordbruksarbetarna. Om sommaren börjades arbetet klockan 5 och fortfor till klockan 8 på kvällen med 3 timmars raster, detta sommartid, med kortare arbetstid under den mörkare årstiden. I hemmet spanns ull och vävdes, och om våren lågo långa linnevävnader på blekning, resultatet av vinterns arbete. Hantverkare, såsom skräddare och skomakare, infunno sig vissa tider på året och förfärdigade de för familjens och tjänarnas behov nödiga kläder och skodon. Även målare och sadelmakare uppehöllo sig långa tider för att utföra nödiga arbeten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free