Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Finnarna i Värmland intill 1600-talets slut av Erik Falk
- Finnarna och de gamla inbyggarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 ERIK FALK
förödde skogen. Ett stort antal mål voro då före vid tinget, flera
mot finnar. Åtskilliga av dessa blevo även bötfällda för
skogsbrand. Det förekom tydligen, att finnarna, när de ej längre
tordes hugga fall för svedjande, tände eld på skogen och sedan
skyllde på vådeld. Nu fälldes de i alla fall till straff.
Ibland kunde likväl frågan om svedjandet avgöras i godo.
Man har exempel på att finnarna med bolbyarnas inbyggare gjort
upp om delning av skörden på sveden, eller att svenskar lejt
finnar till svedja, mot att de fingo en del av skörden i betalning.
Regeringens ingripande mot svedjandet medförde emellertid ej
genast, att man rättade sig efter skogsordningens bestämmelser,
det kan man se av de ständigt återkommande böterna för olaga
svedjande. Dock har en inskränkning skett, vilken i mycket även
var en nödvändig följd av det föregående missbruket. Ett tydligt
vittnesbörd härom har man i den starka nedgången i rågskörden
från finnhemmanen.1 Många finnar kommo nu i nöd. Svedjandet
jämte jakten hade förut givit en ganska god bärgning, nu sågo
de sig hotade med hungersnöd. Ett och annat torp övergavs av
finnen, när där ej längre fanns lämplig mark att svedja. Vid
undersökning av finnhemmanen i norra Älvdalen, som hört till
Hamiltons frälse och skulle indragas vid reduktionen, vittnade
nämnden, att finnarna kunde utgöra sina årliga utlagor, så länge
skogen varade, men sedan denna blivit utbrukad, var det att
befara, att de ej skulle kunna bibehållas på sina torp, och ingen
svensk kunde där bruka den ringa, steniga åkerjorden.
Det var ej blott finnarna utan även de svenska bönderna, som
råkade i trångmål, sedan svedjandet inskränkts. Särskilt i
Älvdalen klagade man, sedan 1680 även där påbjudits, att intet
svedjande fick ske, om man ej samtidigt kolade och förde kolen till
bruken. Allmogens besvär ge en målande, om än något över-
1 Om rågskörden får man upplysning genom kronotionden. 1660 var skörden
störst. Då erlades i tionde från Ny och Dalby 48 tr, 5 fjärdingar och 2 kappar,
motsvarande en skörd av 730 tr, 2 fj., 2 k. 1670 erlades 12 tr, 2 k., 1677, som var krigsår,
4 tr, 4 fj., 3 k., 1681 10 tr, 3 fj., 1697 10 tr 3 k. Råg odlades nästan endast av finnarna;
på den uppbrukade åkern var kornet det förnämsta sädesslaget. 1655 förekommer malt
första gången i tiondet från Ny och Dalby, vilket visar, att åker då blivit upptagen.
Meddelat av L. Bäckvall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:26:04 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/3/0278.html