290 GEORG SAMUELSON Inom varje väghållningsdistrikt finnes dels en vägstämma, som utövar den beslutanderätt, vilken tillkommer de väghållningsskyldige, dels ock en vägstyrelse som verkställande myndighet. Vägstyrelserna, som äga rätt vidsträckta befogenheter, hava i allmänhet nedlagt ett betydelsefullt arbete å vägväsendets utveckling och förbättrande; särskilt gäller detta distrikt, i vilka vägstyrelsens ordförande visat ett mera framträdande intresse för styrelsens uppgifter samt genom tagna initiativ och i övrigt varit i högre grad verksam på sitt område. Såsom förut anförts, har av ålder vägbesväret å landet tillkommit jorden. Häri skedde ändring genom 1891 års väglag i så måtto, att visserligen vägunderhållet in natura, varmed förstås arbetet för vägs hållande i laggillt skick, fortfarande kom att åligga all jordbruksfastighet (med vissa undantag), men därjämte skulle till vägunderhållet utgivas bidrag i penningar från vissa andra beskattningsföremål, såsom för annan fastighet samt från bevillning underkastad inkomst, allt efter särskilt bestämda grunder. Dessa penningbidrag ingå i den av vägstyrelsen förvaltade vägkassan, med vars medel bestridas de distriktets utgifter, vilka icke beräknas utgå genom naturaunderhållet. Att därigenom möjligheterna ökats att åstadkomma ett bättre vägväsende är påtagligt. Enligt väglagen lämnas jämväl bidrag till vägunderhållet in natura genom statsmedel, vilket bidrag numera uppgår till 3/ho av den uppskattade kostnaden för nämnda underhåll. Under det skede, som inletts genom tillämpningen av 1891 års väglag, hava bemödandena att förbättra vägarna i länet alltjämt fortsatts. Under tidsperioden 1895—1900 fullbordades sålunda vägföretag (väganläggningar eller vägomläggningar) till en väglängd av 9,35 nymil med understöd av allmänna medel till ett sammanlagt belopp av 252,600 kronor, och därefter intill närvarande tid hava för liknande företag utverkats statsbidrag å tillsammans omkring 1,860,000 kronor, avseende vägar till en längd av tillhopa omkring 46,5 nymil.’ Betänker man därjämte, att de väghållningsskyldiges egna kostnader för här angivna 1 I här upptagna sifferuppgifter inbegripas även företag, som, ehuru de påbörjats, ännu icke (år 1920) nått så långt, att upplåtelse därav för allmän trafik kunnat äga rum.