BILDER FRÅN VärkmLand 345 (fig- 40), som Fröding tecknat i ett par av sina mest formfulländade dikter. Fig. 60 och 62 äro prov på vackra utsiktspunkter. Den gamla bruksrörelsen hade även inom detta härad centra (t. ex. Brunsbergsverken) och utposter nära riksgränsen (Eda glasbruk, Adolfsfors) och i avlägsna obygder. Den moderna trämasseindustrien representeras av Jössefors. Gamla herrgårdar äro Sälboda och Norserud. Vid Arvika, Viks gamla gods och Älgå äro vi framme vid norra delen av Glafsfjorden (fig. 61), också en av Fig. 68. Säffle herrgård. U. Åhrén foto 1917. H. Kjellins saml. Värmlands mest bekanta trafikleder och med fog högt prisad för naturskönhet. Den kringliggande Gillbergadalen har urgammal bebyggelse och ganska bördig jord. I häradet ligga flera bekanta platser, Glava glasbruk vid Stora Gla, Hillringsberg, Stömne och ’Sölje vid Glafsfjorden. Längre i söder ha vi Lilljebjörnarnas Odenstad, i väster Kolsäter och Svaneholm, det sista ännu i slutet av 1800-talet i Ugglasläktens ägo. Flera av de forna bruken ha nu övergått till trävaruindustri. Gränshäradet i sydväst, Nordmarken, en av landskapets tidigast befolkade trakter, är en allmogebygd med en ganska egenartad och kraftig befolkning. Få större gårdar finnas; de mest bekanta platserna äro Töcksfors och Lennartsfors, förr järnbruk, nu trä-