Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I tysthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Det är just deri ert fel ligger, nådig fru: Ni
kunde handlat på annat sätt.”
”Nej, nej, du gör mig orätt. Plågad af
medvetandet om mitt felsteg, misstänkt och bevakad,
aldrig sjelf herre öfver mina handlingar, återstod
för mig ingenting annat än att sörja och lida;
och till och med mitt lidande dolde jag, för att
ej förråda en smärta, hvars grund måste blifva
obekant för alla. Hvad skulle väl du i mitt ställe
hafva gjort?”
”Fråga mig ej derom, fru grefvinna! Om jag,
fattiga qvinna, hade haft mod att begå en synd,
tror jag också att jag skulle haft mod att bära
dess följder, och derför säger jag ännu en gång:
Flickan är död; åtminstone skall hon förblifva det
för er.”
”Hon lefver då således!” utropade grefvinnan, i
det hon häftigt reste sig ur länstolen, slingrade
sina armar kring qvinnans hals och tryckte henne
häftigt emot sitt bröst. ”Du har tillstått att hon
lefver,” upprepade bon med strålande ögon, ”och
Gud välsigne dig för dessa ord!”
”Nåväl då,” svarade Kirsten, sökande kufva den
rörelse, hvaraf hon mot sin vilja kände sig gripen,
”om hon också lefver, så tillhör hon mig ensam.”
”Ack, nej, visst inte!” afbröt henne grefvinnan,
i det hon drog den gamla närmare intill sig.
”Förstår du då mig inte? Nu är jag åtminstone
blifven min egen herre, och tiden är kommen, då
jag kan godtgöra allt igen. Jag vill taga barnet
till mig; jag vill dagligen se det för mina ögon,
jag vill lefva af dess leende, omgifva det med
rikedom och lycka, och hvarje dag skall blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
