Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldrar, har han likväl icke dem att tacka för sina
musikaliska anlag-, ty ingendera av dem ägde
musikalisk begåvning, och musik idkades aldrig i det
Sjö-grenska hemmet. Gossen fick dock tidigt
undervisning i pianospel, men hans första lärare voro icke av
bästa slaget. Ofta gåvo de honom uppgifter, som
vida överstego hans krafter. Själv har han berättat,
huru han en gång, då han fått till läxa en av
Beethovens sonater och förgäves försökte spela den,
hastigt och lustigt lät nothäftet försvinna genom det
öppnade fönstret. Vid mognare år fick han ofta
erfara olägenheterna av den bristfälliga undervisningen
under barndomen.
Då Emil var tio år gammal, träffades familjen av
ett hårt slag, i det att fadern hastigt avled. Som han
ej efterlämnade någon förmögenhet, fick modern
förändra det vackra och rymliga hemmet till ett
familj epensionat för att kunna försörja sig och de båda
gossarna, Emil och hans fjortonårige styvbror, Gösta,
och giva dem uppfostran. I mer än 30 år förestod
fru Sjögren detta pensionat, och det gjorde hon på
ett sätt, som tillvann sig alla pensionärernas beundran
och tacksamhet. Båda gossarna voro elever i Nya
Elementarskolan, men som Gösta hade håg för
sjömanslivet, gav han sig snart i väg på en långresa.
För Emil var det svårt, för att inte säga omöjligt,
att bland de många människorna, som vistades i hans
hem, få lugn och ro till sin läxläsning. Han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
