Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen varken nu eller under många år framåt få
ett eget rum till sitt förfogande. Det började gå klent
med studierna, och då han genomgått fjärde klassen,
beslöts det, att han skulle sluta skolan.
Som liten gosse var han ganska sj uklig och såg klen
ut. Det var hans stora sorg, att tanterna på
bjudningar alltid brukade fråga: ”Vem är den där lille
bleka gossen?” En gång tänkte han, att han skulle
förebygga detta och målade bägge sina kinder med
någon röd färg. Man får hoppas, att han åtminstone
den gången blev förskonad från tanternas närgångna
fråga.
Han hade emellertid fått en ny och bättre
musiklärare, nämligen direktör Ludvig Ohlson, och denne
kom ganska snart underfund med att gossen hade
stora musikanlag. På sin lärares inrådan beslöts det,
att han skulle söka sig in vid musikkonservatoriet och
genomgå organistklassen. Han hade emellertid för
kort tid på sig, då han skulle bereda sig till
inträdesprovet i orgelspelning och misslyckades häri. Men
nästa termin gick det bättre, och då blev han antagen
som elev. Han ägnade sig med iver åt
musikstudierna, och både i pianospelning och orgelspelning
gjorde han snabba framsteg. Då hans lärare i detta
sistnämnda ämne, Gustaf Mankell, ibland var förhindrad
om söndagarna att sköta orgeln i Jakobs kyrka, fick
den unge eleven vikariera. För att ordna det riktigt
bra för hans framtid hade det beslutats, att den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
