Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främmande, väntade redan i flere timmar. Det var i mars
månad, bitande kallt, och dertill kom ändtligen då och
då behaget af ett energiskt störtregn, som bröt fram,
vildt och brusande som alla lössläpta lidelser på Corsica.
I lä af de närmaste husen vid hamnen lågo
bärarne och värmde sig framför små bål, som de hade
tändt af olivgrenar och löf, sammanskrapadt från
alléns plataner. Traktens herrelösa hundar väntade
anspråkslöst på afstånd, i hopp att de också skulle
kunna få en liten plats vid elden. Regnet plaskade,
dimman kröp allt tätare samman, då plötsligt
ånghvisslans långdragna bas ljöd in öfver viken, båtförarne
sprungo upp från bålet och skyndade ned till hamnen.
En mörk massa, som blef allt tydligare, arbetade sig
fram ur dimman; det är Nizzabåten, det är på den
alla stirra, det är bort mot den småbåtarne ro, för
att föra främlingarne in på land. Nu är det
hundarnes tur att värma sig vid bålet, hästarne för vagnen
spetsa öronen, ett helt led bärare marschera ut på den
yttersta randen af hamnarmen, det gäller att vara den
förste här, det ropas, det skrikes, och uppe vid
rännstenen ligger en fattigt klädd, gammal qvinna, som
tvättar kläder i den lilla vattenstrålen, som sipprar ut
från fontänen. Hon allena fortsätter sitt arbete,
skurar och gnider linnet öfver de grå stenarne, utan att
bevärdiga skriket och skrålet med en tanke.
I den mängd resande, som en stund derefter kom
i land, ömkliga att åse, gulbleka och med insjunkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
