Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
passade på att komma honom till mötes, då hon vän-
tade honom, hur utmärkt hon förstod att väfva de
hemgjorda tygerna af hampgarn och fårull, historier
åt hvilka Paola log och af hvilka hon icke hörde ett
ord, medan hon satt och gungade på mulåsnan och
stirrade ned mot den lilla hvita punkten, hvilken Ze-
vaco hade betecknat som målet för deras resa, och
som trädde allt tydligare fram ur den blå morgon-
dimman.
»Det är slottet«, sade Marco, »der bor herr San-
tandras fader. Det är en duktig karl; han har tagit
sin sons gerning på sig, och de frukta honom mer än
den unge. Det är inte bra att hafva något ouppgjordt
med den mannen.<
Det Marco kallade för slottet var en stor, hvit-
menad byggnad med tegeltak och en bakgrund af
Ninoslättens frodiga oliv- och kastanjeskogar. Mot
söder sträckte sig en stor och ypperligt skött vingård.
— På något afstånd, ungefär midt emellan de två
byarne Soccia och Cassamaccioli ligger på en högslätt
den stora Ninosjön, hvars källor äro obekanta och
hvarifrån tre floder utflyta. Bland dessa är Goloflo-
den den största på Corsica och utfaller nedanför Ba-
stia i Medelhafvet. Byn Cassamaccioli kallades vid
tiden för denna berättelse »den döda staden« af några
sorgliga orsaker, som vi senare skola förklara.
Nere i dalen kommo de resande till en liten vat-
tenqvarn, omsluten af mörka yeskogar och klippor,
SANT
FÅ
El
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
