Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - VI. Den egentliga romantiken - Jaget och drömlivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tände och diktarjaget alltså befrias frän alla dess -godtycke
hämmande skrankor. Ur de båda berörda filosofiska åskåd-
ningarna följer dels att gränsen mellan diktningen och den
metafysiska spekulationen blir så svävande, att den knappt
kan sägas existera, dels att det konstnärliga intresset främst
knyter sig till det individuella jagets drömmar, syner och
infall. Samtidigt som jaget skapar sig en fantastisk värld
med sällsamma landskap och befolkar den med underliga
väsenden, kroppsliga och okroppsliga; samt indrager folk-
tron i konstdiktningen, söker den filosofiskt-naturveten-
skapliga forskningen intränga i människans och alltets
hemligheter. Diktarnes strävan går ut på att bringa i dagen
allt det dunkla som slumrar under dagsmedvetandets yta.
Så blir sömn- och drömlivet tillvarons djupaste och mest
intressanta sida. Från sömnen var övergången till döden
omärklig, och vid studiet av »die Nachtseiten der Natur»
träda också sömnen och döden i förgrunden. Då jagets
uppmärksamhet företrädesvis riktas på dessa faser av dess
eget väsen och självmedvetandet överhuvud abnormt steg-
ras, är det ej ägnat att förundra, att jagets, d. v. s. med-
vetandets, klyvning redan på nyromantikens tidigaste sta-
dium, såsom hos Jean Paul i Leibgeber-Schoppe, gör sig
märkbart och efter hand intager en allt mera betydelsefull
plats i diktningen, tills den yttre världen ter sig som en
teaterscen, på vilken det så att säga yttre jaget agerar,
medan det inre sitter som kall och nykter åskådare till
spektaklet. Under den tyska romantikens sista epok går
det t. o. m. därhän, att såsom Brändes på tal om Hoffmann
uttryckt det, jaget blott är en mask över en annan mask
och diktaren roar sig med att avskala dessa masker i.
Till
det sålunda uppstående intresset för personlighetsklyvnin-
gen och dubbelgångeriet samt »undermedvetandets» och
det »irrationella» själslivets problem överhuvud bidrog
^ Brändes, Hovedströmninger, IV, 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
