Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - VIII. Poe som kritiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
ansåg Fouquées Undine såsom tidens mest framstående
tyska diktverk, väsentligen på grund av den strängt en-
tietliga komposition han fann däri, vilket förhållande
har sitt intresse ej minst därigenom att Goleridge satte
detta verk ofantligt högt ’•
Ur allmän innehålls (idé) -syn-
punkt återfinna vi emellertid en väsentlig sida av Poes
konståskådning hos den tyska nyromantikens filosofi och
en del av dess kritik. Det är endast helt naturligt, att
Goleridge, som ägnade en stor del av sitt liv åt att i Eng-
land göra propaganda för tysk filosofi och tysk konståskåd-
ning, och vars verksamhet i detta avseende var så upp-
märksammad och betydelsefull, skulle med denna sin för-
kunnelse göra starkt intryck på en honom i vissa avseen-
den så närstående ande som Poe. Här är ej platsen att
utreda hur självständig eller osjälvständig den huvudsak-
ligen av Lessing, Kant, Spinoza och Schelling influerade
Goleridge är som filosof och särskilt som estetisk filosof;
det är tillräckligt att erinra om den genomgripande be-
tydelse, varav i synnerhet Schelling och den transcenden-
talt-idealistiska filosofien blevo för hans världsåskådning
och därmed också för hans konstuppfattning. Framför allt
beträffande Schelling gälla Robertsons ord om Goleridges
filosofi, att »it is impossible to be sure when bis thoughts
are bis own» ^, så intim är överensstämmelsen. »To in-
troduce that spiritual philosophy, as represented by tlie
more transcendental parts of Kant, and by Schelling, into
all subjects, as a system of reason in them, one and ever
identical with itself, however various the matter through
which it was diffused, became with him [Goleridge] the
motive of an unflagging enthusiasm», säger Pater ^, och i
själva verket baserar sig Goleridges konståskådning i den
’
Table Talk, 31 maj 1830.
2 Robertson, s. 151.
" Pater, s. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
