Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IX. Poes poetiska teorier - Passionen och poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
113
relation The prosodist would speak as weakly in
saying ’this or that proposition is probably so and so,
or p o s s i b 1 y so and so’, as would the mathematician in
admitting that, in his humble opinion, or if he were not
greatly mistaken, any two sides of a triangle were, together,
greater than the third side» ^ Visserligen äro, såsom redan
antytts, de förnimmelser, som väckas av sköna ljudharmo-
nier, oåtkomliga för analys, men även de torde innerst vara
att hänföra till det matematiska sinnet: »that merely ma-
thematical recognition of e q u a 1 i t y which seems to be
the root of all Beauty»^, varvid det är att märka,
att denna e q u a 1 i t y ej utesluter, utan tvärtom förutsätter
en viss proportionernas säregenhet, ty — Poe citerar Bacon
—M>there is no exquisite beauty without some strangeness
in the proportions» ^. Denna åskådning överensstämmer
med den som vissa av renässansens konstnärer och este-
tiker företrädde; så t. ex. trodde sig Paciolo finna den mate-
matiska skönhetsformeln i »gyllene snittet», och Michel-
angelo ådagalade som bekant hur ifråga om figurernas
proportioner vissa matematiska förhållanden på ett av-
görande sätt påverkade uppfattningen av skönheten, ut-
trycket och rörelsen.
Då för Poe det poetiska begäret är törst efter och för-
nimmande av ideal skönhet och intet annat, ligger det i
sakens natur, att dikten ej vädjar till hjärtat och dess
känslor. »Passion proper and poesy are discordant. [För
denna sats anför Poe i annat sammanhang Goleridge som
källa ’^.
Det bör anmärkas, att när Goleridge i strid med
det av Poe här åsyftade uttalandet "^
ofta lovordar pas-
sion i dikten, fattar han, i motsats till Poe, detta begrepp
^
XVI, 111.
""
X, 41 och XVI, 137.
’
XVI, 85. (Jfr. XVI, 149 och II, 250.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
