Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI. Poes diktvärld - Poes landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
åsyfta en skräckeffekt. Det är — det ma ännu en gäng
betonas — hans egen grundton, känslan av sönderslitande
kval, som bryter sig igenom, och det är sig själv han fram-
ställer i alla dessa skapelser. Hans ande bor i snart sagt
alla dessa gestalter, i älskaren som i hans döda älskade, i
mördaren som följer sin omotständliga impuls liksom i
hans offer, som utandas sin sista suck i outhärdliga kval,
ja i korpen som kraxar sitt nevermore, ty den dystra
fågeln är hans eget lidande, som han förflyttat utom sig.
Poes ande bor även i det yttre sceneriet: i de dystra ste-
narna i Ushers hus, i molnen som askgrå och tunga driva
fram (her Ulalumes himmel. Landskapet och själstillstån-
det stå för honom i den intimaste förbindelse. Vi ha sett
detta drag framträda under skräckromantiken. Det var
förberett av Nouvelle Héloise, det utvecklades av Ghateau-
briand och kulminerade under den egentliga romantiken,
som i sin skildring av naturen med förkärlek å ena sidan
gjorde denna till en spegel av det mänskliga jaget, a andra
sidan ofta utmynnade i metafysik. Det senare kan icke
sägas vara fallet hos Poe, men ej heller är landskapet för
honom blott och bart en spegel av mänskligt själstillstånd.
Det är besjälat av sina egna känslor, en uppfattning som
harmonierar med Amiels ofta anförda sats: »un paysage
est un état d’äme» i dennas verkliga mening, vilken av
Brunetiére uttryckts så, att »un paysage est en soi de la
’tristesse’ ou de la ’gaité’», och att följaktligen »entré la
nature et nous il y a des ’correspondances’, des ’affinités’
latentes» ^ Poes miljökänsla står sålunda på den moderna
symbolismens grundval — vilken i detta avseende i det
stora hela också var romantikens — något som även fram-
träder i det sätt varpå Poe rent dekorativt tillgodogör sig
den landskapliga eller arkitektoniska miljön eller rums-
interiören med dess säregna själstillstånd såsom bakgrund
Revue des Deux Mondes, 1 nov. 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
