Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXV. Den symbolistiska konstformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
ismen», varmed man ofta ser de båda skaldernas gemen-
samma inflytande på den franska och därmed på den mo-
derna diktningen överhuvud betecknat.
I den följande undersökningen av detta inflytande —
och då närmast Poes i den mån detta kan på ett tydligare
sätt särskiljas från Baudelaires — nödgas jag för att vinna
någon överskådlighet av det skäligen kaotiska materialet
först betrakta inflytandet ifråga om konstformen och där-
efter ifråga om innehållet. Till konstformen hänför jag
då i enlighet med vad förut antytts ej blott diktverkens
språkliga skrud och formella struktur, utan även den
»inre» form som vi bakom denna yttre form kunna skönja,
och som för läsaren ter sig så att säga som de kulisser,
genom vilka hans gestalter, hans stämningar och tankar
gå in och ut.
För att först ingå på denna detalj, är det med hänsyn
till symbolisternas nyss med några ord skisserade all-
männa intressesfär icke ägnat att förvåna, att tillvarons
disharmoni, smärtan, döden och den mentala rubbningens
fantasmer åter och åter utgöra kulisserna i deras diktning
liksom i Poes. De utgöra emellertid mer än så: lika myc
ket, ja oftast i högre grad, representera de själva temat fö»’
framställningen och skola därför skärskådas i det följande.
Det är en annan sida av den inre konstformen som i detta
sammanhang bör beaktas, nämligen de dekorativa linjerna
i sceneriet.
Förkärleken för en dekorativ utstyrsel tillhör symbo-
lismens främsta kännetecken. Vi återfinna också här ej
blott samma smak för det glänsande och praktfulla, som
Baudelaire hade gemensam med Poe, utan också — och i
högre grad än hos den förre — det stiliserade mystiska
landskap, vars obeskrivliga, djupt melankoliska själ och
melodiska susning genast förråda dess ursprung: Ulalume.
Det är visst, att liksom Baudelaires i början av detta ka-
pitel anförda strof ger det väsentliga av symbolismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
