Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXIX. Detektivhistorien efter Poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
logisk deduktion, beskriva personer, som han icke sett, men
vilka spelat en roll i den brottmålsaffär, som är under
utredning. I ett av de första kapitlen i Monsieur Lecoq är
hjälten i stånd att på grund av skarp iakttagelse sluta sig till
att en man, vars spår synas i snön, varit av medelålder,
minst 1,80 meter läng, iförd mjuk mössa och brun
överrock samt — gift.
Man saknar dock i Lecoqs slutledningar ej blott
Dupins psykologiska djupsinne utan även och alltför ofta
vissa deduktiva mellanpartier, vilket inger en känsla av att
han löser sina problem med förhandskännedom om facit.
En sådan förhandskännedom hos författaren är givetvis
nödvändig, men hos detektiven får den självklart ej komma
till synes i en väl byggd berättelse av detta slag. Denna
svaghet till trots äro Lecoq-historierna synnerligen
spännande och underhällande tack vare den medryckande
stilen och den stora livfullheten i skildringen. Gaboriau
berättar snabbt, pregnant, realistiskt. Av Poes
drömstämning har han intet; medan Poes parisgator ligga i ett
»Dreamland»,
Where an Eidolon, named Night,
On a black throne reigns upright,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
