Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Den elektriska glödlampan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på ungefär samma punkt, då William Murdoch
i slutet av det adertonde århundradet lyckades
framställa gas ur kol och ställde denna uppfinning
i belysningens tjänst. Detta nya ljus kom snart
i bruk på alla de platser, där det fanns så stor
befolkning, att företaget kunde bära sig. Men
på landet användes ännu länge lampor, och de
brukas ännu i dag på många ställen. Den nu
använda fotogenen är dock betydligt bättre än
de oljor, som förr begagnades.
Först i början av nittonde århundradet kom
man att tänka på andra möjligheter för
belysning. Benjamin Franklin hade visserligen redan
1756 påvisat, att blixtens ljus uppkommer genom
en elektrisk urladdning. Men att upplysa
bostäder och gator med blixtar, det föreföll länge att
vara en alltför djärv tanke.
Sir Humphrey Davy är egentligen uppfinnaren
av det elektriska ljuset. Andra vetenskapsmän
hade funnit, att den elektriska strömmen kunde
hoppa över ett litet »gap» i ledningen. Då sir
Humphrey experimenterade med denna egenskap
hos den då föga kända elektriska kraften, satte
han en gång fast en liten kolspets på vardera sidan
om »gapet» och i samband med ledningen. Detta
fick häpnadsväckande följder. En båge av
bländande ljus förenade nu kolspetsarna; den
fortsatte att sprida sitt kraftiga sken, tills så mycket
av kolspetsarna förbränt, att den elektriska
strömmen ej längre kunde slå en brygga över avståndet
mellan dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
